Sopa banan och få ynkliga vuxna

Svensken är en av de mest individualistiska i världen. Och den mest sekulariserade. Vi tror inte på Gud. Men vi tror på storebror.

Största storebror är staten. Och brorsan lägger sig därför i en massa aspekter av svensken privata sfär. Han tar 60 % av vår inkomst. Han tvingar oss att ha cykelhjälm. Han har bestämt att man måste betala för SVT om man har TV trots att man inte kan välja bort kanalerna och inte vill se dem. Han bestämmer att de som äger sin lägenhet ändå inte får hyra ut den till den faktiska kostnaden. Och nu senast får man exempelvis inte ens ha sina mail i fred.

Och på hemmaplanet är det inte mycket bättre. Där är föräldrarna den skyddande storebrodern för sina barn. Att sopa curlingbanan framför sina barn så att de ska glida genom livet är snarare regel än undantag. Barn ska ha det lätt lätt lätt och skyddas skyddas skyddas. Skolan är inte mycket bättre. Idag kom senaste exemplet. En unge bjöd på 8-årskalas men bjöd inte hela klassen. Och då fick han inte bjuda in någon utan läraren tvingade honom att ta tillbaka korten eftersom skolan bestämt att bjuder man inte alla får man inte bjuda in någon på skolans område.

http://www.aftonbladet.se/foraldrar/article2772419.ab

Visst, det är inte kul att bli exkluderad. Men det är en del av livet. Som förälder ska du inte linda in dina ungar i fetvadd och inbilla dem att livet alltid är lätt och alltid är rättvist utan trösta dem när besvikelsen kommer. För den kommer. I alla delar av livet. Som 8-åring. Som 38-åring. Som 88-åring.

Ännu värre är det att läsa pappans förklaring varför inte de 2 ungarna fick inbjudan. En hade mobbat hans unge, den andra bjöd inte på sitt kalas.

Ibland vill man bara strypa storebror och vara ensambarn.