Inte s-koj

Det är inte kul att vara sosse idag. Äntligen. Den här dagen har jag, och många med mig, väntat på sedan 80-talet då S hade i princip 50 % ensamma.

Och desperationen går inte att ta miste på. Senast var det EU-valet. "Rödgröna vindar blåser i Europa" byttes snabbt ut till att valet med närmare eftertanke kanske inte var så himla lyckat. Uttalandet att "det är en framgång att vi är större än M" tyder väl mer än någonsin på att något fundamentalt hänt i arbetarrörelsen. Att det inte är självklart att dom är störst längre.

Nu kritiserar man regeringens skolpolitik, igen, trots att skolan är en stor härlig soppa från lärarutbildning till gymnasier och högskolor som ett resultat av S-politiken under de 12 år de regerade. Här kan man läsa att senaste utspelet om att stänga gräddfilen Komvux för lata gymnasister i själva verket är nästan exakt samma förslag de själva la innan valförlusten.

Det finns helt enkelt inte så mycket de kan klaga på längre att de t o m försöker klaga på saker de själva egentligen tycker för att försöka plocka åtminstone en halv poäng.

Patetiskt.