En del människor tillskriver någon av sina ägodelar personliga egenskaper. Man har en relation till dem. En personlig. Många har det just till bilen, eller kanske båten. De får namn, egenskaper, de delar upplevelser. Ägandet är inte bara ägande, det är lycka. Och när de försvinner minns man dem som....vänner.
En liten svart Toyota Corolla. Som jag bucklade till i ett parkeringsgarage. Avgassystemet lossnade. Mekanikern lagade. Bromsarna slutade fungera. Mekanikern lagade. Kylaren la av på vägen hem från jobbet. Mekanikern lagade. Hon hette Skrutten.
För över 2 år sedan blev jag tvungen att göra slut. Trasig efter en misslyckad besiktning. Och jag minns att jag stod i sovrumsfönstret och med en klump i halsen och blöta ögon såg http://www.skrotabilen.nu/ komma med stora gripklor, krossa fönstren och lyfta bort henne. För alltid.
Våra minnen är många. Det var bilen jag tog körkort med. Som jag åkte hem till mitt ex med för första gången, i ösregn och ett antal felkörningar. Som tog mig ur lägenheten när jag var sjuk en period. Som jag flyttade med när vi gjort slut. Som jag åkte till Visby med tjejerna med när jag var singel. Som jag och min numera man åkte på utflykt i när vi precis träffats. Som jag flyttade katt och saker i när vi flyttade ihop.
Jag hoppas det finns en bilhimmel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar