Vad 17 har jag tagit?

Jag har en katt. Han har ett vaccinationskort som jag tar med till veterinären och som visar vilka vaccinationer han fått. Mycket praktiskt.

Sedan 2002 har jag rest 15 gånger utomlands. Minst. Varav två långa resor till Sydostasien och två resor till Nordafrika.

Och något vaccinationskort har jag inte, för det ska man tydligen hålla koll på själv. Hur många av ni som läser vet exakt vilka sprutor ni tog innan resan till Thailand 2002?

Stelkramp? Kolera? Hepatit? Gula febern?

Nu ska jag till Afrika i två veckor.

Vad 17 har jag tagit?? Samma problem vid varje långresa. När ska någon uppfinna ett plastkort som registrerar alla sprutor man tagit och som bara läses av nästa gång man ska resa? Vi har bonuskort till snart minsta lilla jäkla kiosk. Plånboken exploderar. Men vaccinationer, det får man inte ens en sketen papperslapp på. Katten är bättre utrustad.

Någon entreprenör som vill ta upp den här tråden?

Bonusar från företag

Nu kommer rubrik på rubrik av karaktären "företag betalar ut bonus till anställda trots krisen". Hur kan dom, när dom samtidigt varslar är frågan.

Svaret är: för att ett avtal är ett avtal. Många chefer och även anställda avstår en del av sin fasta lön för att få en rörlig del. Detta är ett avtal mellan personen och bolaget. Detta upphör inte att gälla för att orderingången året efter ser dålig ut och man därför måste varsla.

Detta beslut är nu föremål för massiv kritik i medierna, trots att företagen bara gör det som de enligt avtalslagen är skyldiga att göra.

Men kanske det är så att kritikerna själva jättegärna skulle vilja höra: "Ledsen Svenne Banan, men vi tänker inte betala ut din rörliga lön. Den får du avstå eftersom vi varslat Britta och Lennart."

Muminmammor i vinterrockar

För att bli modell måste du vara snygg ( = fotogenisk, inte alltid samma sak som snygg i verkligheten), skitsmal och lång. Som en pinne. Det är dom tre komponenterna som gör en modell och man måste ha alla tre.

Om det nu är så att man dessutom måste vara intelligent eller ha en bra personlighet för att lyckas som modell, hur kommer det sig då att det bara är modeller som hävdar detta och inte de som bokar dom? Självklart säger dom det, ingen vill medge att det bara är genlotteriet i utseendepoolen som gett dom sina karriärer.

Tänk på det, alla ni smarta, roliga och småknubbiga tjejer som just nu tycker att ni är muminmamman under vinterrocken. Man kan inte få allt, ni fick inte pinn-looken men dom fick inte era briljanta intellekt och snygga kurvor.

Oavsett om Lollipop-brudarna försöker övertyga sig själva, och alla som orkar lyssna, om att lika mycket handlar om deras höga IQ eller bubblande personlighet.

Pendling

Arbetsförmedlingens hårdare regler om att arbetslösa tvingas pendla längre och även flytta för att få nytt jobb har väckt en del kritik.

Ni som tycker det är hårda krav att ställa kanske kan bli inspirerade av dessa två ungdomar.

Dom pendlade hela vägen från Landskrona till Halmstad för att jobba. Med att råna.

Öppna tidningen och bli förbannad

Häromdagen råkade jag bläddra förbi sektionen "Byta bostäder" i Svenska dagbladet och vad får man se?

"2:a på Roslagsgatan, hyra 3056 kr bytes."

Mina vänner bodde på Roslagsgatan men hade inte köpt lägenheten svart, hade tur eller kontakter. Alltså fick de bo i bostadsrätt. De betalade 7 000 kr. Efter skatteavdraget. De betalade nästan 50 000 kr MER per år för att bo än paret med annonsen. Trots att båda studerade.

Det här är tydligen rättvist.

Man blir ju förbannad.

Svartjobb

Jag hörde idag en diskussion på radio där folk fick ringa in och diskutera vad de tyckte om svartjobb. Vi vet sedan tidigare statistiska undersökningar att många människor tycker att svartjobb är okej och antal miljarder i uteblivna skatteintäkter varje år är beviset.

Ändå blev båda jag och programledaren provocerad av folk som ringde in och tyckte att det är okej. När följdfrågan från programledaren var att han alltså tycker att det är ok att vissa inte jobbar en timma övertid på sitt vanliga jobb, bara för att gå hem och dra in ytterligare en årslön svart, svarade han glidande att "nej, det är ju inte så bra. Men en tusenlapp här och där måste ändå vara okej."

Sorgligt tycker jag. Att vissa människor tycker att det är okej att utnyttja vägar, barnomsorg, sjukhus, vård av gamla, subventioner av läkemedel och allt annat våra skattepengar finansierar men inte bidra själva med något är svårt att förstå. För varje tusenlapp han inte betalar skatt på låter han bli att bidra med 300 kr.

Men det är förmodligen samma människor som tror att pengarna som finansierar allt vårt gemensamma kommer ur en kran i väggen på Rosenbad.

Jag skäms

Idag läste jag om att ett 60-tal motdemonstranter omhändertogs när de kastade sten och ägg på Sverigedemokraternas ungdomsförbund, som skulle hålla torgmöte.

Till alla er som tycker detta är ett okej beteende: jag skäms över att bo i samma land som er.

Jag tror på demokrati. Och yttrandefrihet. Det är grundpelarna för bra samhällen. Och när man inte får säga vad man tycker i en laglig demonstration utan att få ett ägg i huvudet av en motdemonstrant är nivån beklagligt låg på just detta.

Vad är toleransen mot andras åsikter? Och vad är självförtroendet att man kan bemöta vilka åsikter som helst med en uppsättning mycket bättre och vinna debatten?

Kasta sten och ägg är ett steg ifrån talibanregimen i Afganistan eller Hitlers Tyskland. Samma människor tycker kanske det är okej att folk fängslas och försvinner på grund av att de har "fel" åsikter enligt regimen?

Jag tycker absolut inte att Sverigedemokraterna har rätt i sak och jag har en annan åsikt i många av deras frågor. Men jag ställer mig 100% bakom deras rätt att uttrycka dem.

Den sociala igeln

Ett irriterande fenomen: den sociala igeln. Eller snarare, en irriterande person. Ni har alla råkat ut för den någon gång. Kanske är du en själv.

Folk sitter och har trevligt, kanske på en middag eller ute för en öl. Någon har tagit med sig en polare. Alla pratar, bidrar till det trevliga, stämning skapas. Frågor ställs, idéer framförs, anektoter berättas. Men polaren säger inte ett knyst. Polaren ler, skrattar med, liksom suger i sig den sociala och mysiga stämningen. Han är igeln. Han bidrar inte med något alls utan profiterar bara på alla andra runt omkring honom. Han vill aldrig gå hem. Han ställer aldrig några frågor. Svarar bara på andras frågor. Skrattar åt andras skämt, drar inga egna, suger, suger, suger ut så mycket at stämningen som det går. I början tror alla att han är blyg och tänker inte så mycket på det. Men allt eftersom timmarna går märker alla av att stämningen förändras. Och till slut sitter samtliga utom den där übersociala personen i bekantskapskretsen som konstant försöker få igeln att medverka genom att leka 100 frågor, och hoppas, till och med kanske ber, att personen ska gå hem. I sina huvuden.

Vem är skurken egentligen?

Det är mycket oklart när det gäller krisen i Gaza men i svenska media är bilden klar: stackars Palestinier.

Svenska journalister har till stor andel ett förflutet inom Palestinarörelsen och detta färgar givetvis rapporteringen. Ett annat problem är den naturliga viljan att vara på den man uppfattar direkt som den svages sida, oavsett om detta sedan är sanning. Ett tredje problem är Israels konstanta problem att få bra PR.

Så Israel är skurken.

Att det sedan är så att Hamas medvetet skjuter sina raketer från skolgårdar och sjukhus för att israelernas mottattack ska döda så många civila som möjligt är det ingen som nämner. Eller att de gömmer vapen i civila bostadsområden av samma anledning. Eller, som häromdagen i ett reportage när en palestinsk kvinna intervjuades: "de sa att vi var säkra på skolan" utan att direkt ställa vem "de" är.

Hade de gjort detta hade det med all säkerhet varit Hamas som var svaret.

I den liberala sfären finns en i mitt tycke alltför fanatisk pro-israelinställning men i svensk medias rapportering lyser återigen objektivitet med sin frånvaro.

Nationalismen och demokrati

Jag såg en dokumentär om vit makt-musik på TV8 nyligen. Den klick i världen som tillhör de mest extrema rörelserna, som fascister och nazister lyssnar och skapar den här typen av musik. Men även om själva musiken är tillåten att inneha och producera är konserterna mer eller mindre förbjudna på grund av lagar om hets mot folkgrupp. Det gäller majoriteten av EU.

Jag försvarar inte en nazists åsikter. Men jag är för demokrati och yttrandefriheten är helig. Att i ett demokratiskt samhälle inte få tycka som man vill offentligt är tragiskt tycker jag. I USA är yttrandefriheten verkligen helig och där får därför alla typer av åsikter yttras fritt och spelas på konserter.

I Sverige gör Lagen om hets mot folkgrupp att du inte får säga att du hatar invandrare på en buss, trots att ingen invandrare ens är närvarande. Du kan bli fälld i domstol. Däremot är det fritt fram att säga att du hatar alla rödhåriga, folk som läspar eller är från Örebro. Eller kvinnor. De betraktas inte som folkgrupp.

Vår brist på värdering av yttrandefriheten, att varje individ har rätt att tycka som de vill, och de etablerade partiernas ovilja att erkänna och debattera problemen med det mångkulturella samhället samt deras förnekande av Sverigedemokraterna kommer göra att vi har dem i Riksdagen 2010.

Glöm inte att det var här ni läste det först.

Vi får de folkvalda vi förtjänar och från och med 2010 kommer de sitta i Plenisalen hur illa vi tycker om deras åsikter.

Nytt intresse - Hyresgästföreningen

Sossarnas eget drivhus för opinionsbildning för hyresrätten har givetvis en hemsida. Och där har jag hittat en debattsida.

Mycket underhållande. Kan knappt slita mig.

http://www.hyresgastforeningen.se/eprise/main/hemhyra/debate/pages/openDebate?debid=16027&parentid=Debate20070619_060649007

Just nu debatterar jag innerstaden. Ett pucko har påstått att en undersökning de gjort visar att att folk dels är nöjda där de bor, dels inte vill betala mer i hyra för innerstaden. När jag fick läsa undersökningen var resultatet att 60% vill bo i innerstaden och av dessa är över 30 % beredda att betala 1500 kr eller mer i hyra.

Förstår ni nu hur otroligt underhållande det är att försvara införandet av marknadshyror i inlägg efter inlägg? Ett under att jag får något gjort på jobbet överhuvud taget.

Ordlista

Det finns några uttryck som folk lättvindigt slänger sig med och vars verkliga innehåll verkar försvinna så här kommer några definitioner så att alla förstår:

Marknaden

* Populär definition: något fluffigt moln av girighet som åker runt och höjer/sänker priser och som i hemlighet styrs av olika typer av direktörer i ett hemligt rum

* Verklig definition: resultat av alla männinskors efterfrågan av något, dvs ju fler människor som vill ha något desto högre pris och omvänt. I relation till hur många enheter det finns av varje. Ju färre enheter av något i kombination med många som vill ha leder till högt pris. Och omvänt.

Samhället

Populär definition: en kran med pengar man bara kan vrida på och betala (vid pengafrågor). Fixartrollet som ordnar alla problem enskilda personer kan ha (vid andra problem)

Verklig definition: alla människor som betalar skatt i Sverige, dvs vår gemensamma kassa (vid pengafrågor). Struktur av organisationer och myndigheter med personal betalade av vår gemensamma kassa som löser problem och har motkrav på individer för detta enligt regler vi tillsammans satt upp

Omöjliga hyresrätter

Idag fick jag den längsta kommentar på ett inlägg någon skrivit. Någonsin på nätet tror jag. Sista inlägget i november, om hemlösa.

Och i den kommentarer aktualiseras ett av mina favoritproblem att debattera, nämligen bostadspolitiken och framför allt hyresrätten. Han tycker att det borde byggas fler billiga hyresrätter och att det finns alldeles för få. Helt rätt. Men hans analys är fel. Som många andra skyller han på att företagen tar för mycket betalt och dessutom hellre vill bygga bostadsrätter.

Det verkliga problemet är bruksvärdesprincipen. Denna gör att företag inte kan ta betalt vad det kostar att bygga. Arbetskraft är dyrt i Sverige och Byggnads har sett till att rättigheter och regler är många och dyra för företagen, dessutom går det inte att ta in ett annat företag för då blir det blockad. Det såg vi i Vaxholm. Dyra arbetskostnader ger dyra lägenheter, annars går företaget i konkurs. Alltså byggs det lite. Bostadsrätter får man sälja till marknadspris, alltså får företaget betalt för sina utgifter.

Dessutom leder bristen på marknadshyror till att det proportionerligt är alldeles för dyrt att bo i oattraktiva områden men för billigt att bo på de mest attraktiva adresserna. Det skiljer 500 kr i hyra i snitt för en 2:a på Östermalm och en i Lycksele. Om man lät efterfråga styra priset skulle det blir mycket dyrare att bo på en attraktiv adress men i gengäld skulle priset sjunka i det minst populära områdena. I Stockholm skulle detta innebära att utbudet på billiga hyresrätter ökar. Äldre hus har inte höga byggkostnader och de som saknar efterfrågan skulle bli tvugna att sänka priset.

Marknadshyror är inte skällsord, det är en lösning.