Självförverkligande kostar - ett osynligt avtal alla glömt

Nu börjar det gratis högskolesystemet att utmanas.

Nyligen presenterades en statlig utredning som föreslår att avgifter till högskolan kan vara ett framtida sätt. För problemet är att studenterna i Sverige pluggar för länge och är för gamla.

Jag är väldigt kluven här.

För å ena sidan vet jag att vårt gratis system missbrukas. Jag kan läsa statistiken och har pluggat själv. I Sverige ses högskoleutbildningen av många som ett sätt att förverkliga sig själva. Inte att man får något stort till skänks från staten som man ska förvalta väl. Det är helt okej att plugga skoj-ämnen i något år för att man är intresserad. Men sedan måste man bestämma sig och skaffa sig ett yrke. Och en kombination av A-kurser i arkeologi, italienska, genusvetenskap, egyptiologi, retorik, konstvetenskap och litteraturvetenskap leder varken till jobb eller en akademisk karriär. Den leder bara till stora studieskulder och en kölapp på arbetsförmedlingen.

Å andra sidan tycker jag att vårt system är fint, att vem som helst oavsett bakgrund ska kunna studera på högskola. Att utbildningen är gratis och det enda man behöver finansiera är uppehället, vilket antingen löses med lån från CSN, privata pengar, extrajobb eller föräldrar. Men att utbildningen är en gåva.

Däremot måste något göras. Att självupptagna svenska ungdomar ska fjanta runt och läsa allt som är kul och inget som ger inkomst utan att förstå att det de får är något unikt och ska tas emot tacksamt måste vi göra något åt.

Vi får all utbildning gratis i Sverige. Mot att vi ser till att den leder till sysselsättning och framtida intäkter.

Det är det osynliga avtal alla svenska ungdomar väljer att glömma bort.

Mellan starkölen, biblioteket och tentan i brödbakning.