onsdag 28 maj 2008

Tacksamhet

Jag är inte religiös. Snarare tillhör jag nog kategorin minst religiösa i Sverige, som bekant är det minst religiösa landet i världen. Så det är nog ingen överdrift att säga att jag till och med tillhör de minst religösa i världen. Vissa i min bekantskapskrets skulle nästan drista till att kalla mig rabiat ateist faktiskt. Givetvis har jag gått ur statskyrkan för länge sedan och helt odemokratiskt vägrade jag att kompromissa med min blivande make i fråga om vigsel i kyrkan med motiveringen "Gud är inte bjuden".

Missförstå inte detta med ointresse eller ännu värre, förakt mot religion. Jag tycker i själva verket att religion är mycket intressant, ur historiska, kulturella och sociala aspekter.

Och en sak som förenar alla kända religioner är tacksamhet. Från kristendomen till den mest fundamentalistiska muslim via buddisterna. Det är en röd tråd i alla religioner och mellan alla religioner. Det är ett fint ord med en fin innebörd. Smaka på ordet. Tacksamhet.

Det här lilla ordet har jag gjort stort i mitt eget liv. Det är ett av mina egna budord. Vi är löjligt gnälliga i västvärlden generellt och i Sverige i synnerhet. Det är ingen slump att ordet "kränkt" på Google får 381 000 träffar. På svenska sidor.

Det är ingen nyhet att människors tankemönster förstör för dem på olika sätt och genom att ändra detta kan man ändra hela sitt liv. Det är det många utbildade terapeuter jobbar med, och det är det alla självutnämnda låtsasterapeuter, de så kallade "coacherna" som Mia Törnström och henne gelikar tjänar sina pengar på.

Mycket sätter igång den här processen hos mig själv, såväl små som stora saker. Senast var i helgen då jag såg filmen "Fjärilen i glaskupan" om den franske chefredaktören för Elle som fick en hjärnblödning 41 år gammal och när han vaknade upp bara kunde röra vänster ögonlock. Inget annat. Med helt intakt hjärna i övrigt. Sug på den. Fast i sin egen kropp.

Blir man inte omedelbart oerhört tacksam över sitt eget liv?

Så till er alla hade tänkt att slänga pengar på coaching och annat dumt, och till alla er andra också, här kommer ett gratis råd: Gud behöver inte vara bjuden, bara tacksamheten.

Inga kommentarer: