Jag kan jobba hemma när jag vill egentligen. Och när jag gör det har jag flera gånger stött på samma granne. I trappuppgången, utanför porten eller sett henne på balkongen. Det blev helt enkelt för många gånger för att vara en slump. Hon är säkert arbetslös, tänkte jag. Hur kan hon annars vara hemma på dagarna?
Det fick sin förklaring för några veckor sedan. Vi var bjudna på musikalen "My Fair Lady" på Oscars. Plötsligt fick jag "igenkänningskänslan". En av tjejerna på scenen kändes så otroligt bekant och nästan direkt kom jag på det. Vår granne.
Så nästa gång jag ser en person på konstiga tider ska jag faktiskt inte automatiskt tänka sjukskriven eller arbetslös. Medlem i det stooora utanförskapet.
Utan istället tänka professionell pokerspelare kanske? Telefonist på 112? Eller kanske tubaspelare på Berwaldhallen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar