Nyligen fick jag höra en bekant på en middag lite generat dementera att han och hans fru kollar på "Färjan" på Kanal 5, vilket en tidning skrivit om i en interjvu nyligen, utan bara hade zappat runt lite och kollat typ en lite kvart eller så. Dom gillade absolut inte programmet.
Det där förstår jag inte. Jag tycker inte alls att det är något att vara generad över. Det var länge sedan en dokusåpa visade en riktig del av svenska folket. För de som åker på Finlandsfärjorna är medelsvensson. Bosse och Mona i Bredäng liksom. Och de tycker verkligen att det är lyxigt att dricka öl i baren klockan tre, handla två flak starköl i taxfreen, äta gravad lax och potatisgratäng i buffén och sen supa sig drängfull och dansa till Arvingarna som uppträder live. Igår var det till och med ett brudpar som valde att ha sin fest på båten.
Personligen skulle jag inte välja att spendera en fredagkväll på en färja. Tycker inte det verkar ett dugg kul. Men jag erkänner. Jag tillhör inte heller majoriteten av befolkningen. Skillnaden mellan mig och min bekant är att jag inte alls är generad över att gillar att titta på det på TV. Och jag gillar det inte för att skratta åt dem. Det handlar inte om elitism. Utan för att jag verkligen tycker att det är intressant att få en inblick i deras liv.
Av samma anledning gillar jag "Ensam mamma söker". Där har mammorna permanentat hår, jobbar på Lindex, har bårder och blommiga tapeter i köket, furumöbler och tycker att höjden av snygg inredning är två stora mörkgröna skinnsoffor och ett glasbord. De har begonior i fönstren och åker till Göteborg på semester. Och de är alla ungefär lika gamla som jag är.
Det är på riktigt. Det är så Sverige ser ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar