måndag 29 december 2008

Världens snålaste man

235 miljarder. Så mycket uppskattas Ingvar Kamprads förmögenhet till.

I en artikel som Aftonbladet skrivit idag gör man sitt bästa för att försöka slå hål på myten om den snåle smålänningen. Och även om dom nosat fram vingården som värderas till 100 miljoner så hittar dom inget mer än det. Hur mycket de än försökt.

Skälet är väl helt enkelt att han är den snålaste mannen som går i ett par skor. Och jag blir ordentligt provocerad av det faktiskt.

235 miljarder och killen låter tanten klippa håret hemma för att spara pengar.

Det borde vara förbjudet.

fredag 19 december 2008

Klara sig utan glas, går det?

Det var väl det man visste. I och med regeringens "krispaket" till bilindustrin höjs nu röster från andra drabbade branscher.

Nu går miljardären Torsten a.k.a herr Messing ut och säger att hans Kosta Boda, som nu är konkursmässig, borde räddas av regeringen.

http://www.e24.se/branscher/konsumentvaror/artikel_957161.e24

Jag är visserligen emot all typ av stöd till branscher men ska det stödjas någon bransch så känns just glasindustrin, som sysselsätter...vaddå...200 personer i Sverige? inte som högsta prioritet.

Tror att vi kan klara oss utan glastulpaner ett tag framöver faktiskt.

Genustramsarna har fastnat med skägget i könslådan

I morse läste jag en utmärkt debattartikel i DN av en doktor i matematik med barn på förskola som hade ruttnat på genustramset på dagis.

Tydligen har alla förskolor rätt att ta in en genuspedagog. På en förskola hade genuspedagogen tagit bort alla dockor och hjältesagor. Barnen ska istället helst leka i skogen för det är könsneutralt. Flickor får inte ha rosa gympadräkt med volang under gymnastiken utan alla barn ska ha shorts och T-shirts.

Och då undrar artikelförfattaren stilla varför ingen ställt frågan till fröknarna i genus, att om nu alla barn ska ha samma kläder och inte får uttrycka sin individualitet, varför ska inte alla pojkar istället ha rosa gympadräkt med volang? Varför ska tjejerna anpassa sig till killars klädstil?

Samma personer hävdar i debatten om kvinnor i karriären att ett av de stora problemen för kvinnor är att de tvingas anpassa sig till manlig klädspråk och ledarstil för att lyckas.

Men när det gäller barn är det alltså okej?

Det är så dumt så att jag nästan satte josen i halsen.

Detta påminde mig om att jag, när jag själv får egna barn och de ska in på dagis, måste investera i en noggrann förstudie av förskolor så att vi inte av misstag hamnar i klorna på tramset. Mina framtida döttrar ska få drunkna i rosa och glitter, om de nu vill det.

Hellre ny bastu än rent på golvet

Varslen duggar tätt. Krisen är här och förvärras. En sak regeringen gjorde direkt var att återinföra ROT-avdraget, som ska stimulera byggsektorn. Man får dra av upp till 50 000 kr per person och år för alla typer av hantverkstjänster. Fint. Jag är för.

Men vänstern, som själva infört ett antal ROT-avdrag av samma anledning och definitivt är för, är alltså benhårt emot avdraget för hushållsnära tjänster. Fast det är samma sak. Hushållen får avdrag för att utnyttja en tjänst, som i sin tur bidrar till att stimulera ekonomin.

Vad är det för skillnad på det arbete en städerska gör mot det en rörmokare gör?

Jo, det ena är finare än det andra tycker vänstern. Man ska sopa upp sin egen skit men inte rensa sitt eget avlopp, är budskapet.

Hellre en ny bastu än rent på golvet.

fredag 12 december 2008

Gör det ordentligt

Ska man svindla och ta risken att åka fast, få skämmas inför alla man känner och resten och åka i fängelse ska man åtminstone göra det ordentligt.

Att folk tar risken för ynka 50 000 kr eller något liknande förstår jag inte. Om du nu ska sätta hela din person, din och din familjs heder i pant och dessutom riskera fängelse, gör det med en chans till ordentlig pay off.

Det har den här killen gjort: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3982153.ab

Han byggde pyramidspel på Wall street för 400 miljarder.

Rekord-Stefan

Ni som vill täppa till truten på socialister som okynneskräver att rika ska beskattas ännu hårdare i Sverige och "dra sitt strå till stacken", här har ni vapnet:

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleID%3D2008/12/12/315956%26sectionid%3DDinapengar%26o%3Dexpressen

Stefan Persson, ägare av HM, betalade 682 miljoner i skatt 2007 och satte därmed svenskt rekord. Totalt har han betalat över 3 miljarder i skatt. Det är lika mycket som 11 000 personer gör på en livstid.

Stefan har ensam betalat lönen till 2 368 sjuksköterskor under 2007. Eller ett års barnbidrag till 58 591 familjer.

Det är ett under att vi har några rika kvar i Sverige över huvudtaget tycker jag.

Vi borde vara otroligt tacksamma att det finns människor som är beredda att betala 682 miljoner till staten för att få nöjet att bo i det här landet. När de lika gärna kunde sitta på en egen ö i tropikerna och fisa.

Mindre makt

Äntligen sker något positivt med svensk arbetsmarknadsmodell, och då syftar jag framför allt på fackens makt.

Efter domen i EG-rätten om att det var ett brott mot fria rörligheten då Laval blockerades i Vaxholm har alla väntat på vad detta ska leda till för lagändring i Sverige.

Nu är utredarna klara: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3976476.ab

Deras förslag är att facken bara får vidta stridsåtgärder om det utländska bolaget som tillfälligt opererar i Sverige inte når upp till svenska minimivillkor.

Detta kommer att hindra att facken, under förevändning att de skyddar de utländska arbetarna från att utnyttjas, istället kör med stridsåtgärder för att skydda sina egna medlemmar. Det är den här linjen hos LO som i förlängningen ledde till att sossarna ändrade arbetslinjen bland invandrare, då man uppmuntrade folk att komma hit och jobba, till att vi bara tar emot asylsökanden från konfliktländer. Något som nu 30 år senare håller på att ändras.

Om regeringen går på den här linjen tas äntligen ett välbehövligt steg i att begränsa den oproportioneligt stora makt som facken har i Sverige, och som de fick den sista omfattningen av på 80-talet under Palme.

Nästa steg vore att sätta en begränsning på sympatiåtgärder och hur detta får ske. Rätten till sympatiåtgärder gör att att LO som centralorganisation kan slå ut en enskild firma helt och hållet, trots att de bara har konflikt på ett område. Det finns otaliga exempel på bolag som blivit blockerade av exempelvis Handels för konflikt angående anställningsvillkor och sedan varken kunnat få varor eftersom Transport sympatistrejkat, eller något annat. Och vissa har därför till slut fått bomma igen.

I Laval-fallet fick bolaget avbryta sitt jobb och åka hem, där de sedan blev tvugna att avskeda folk eftersom de förlorat för mycket pengar på blockaden och det oavslutade jobbet.

Det är inte rimligt att facket ska kunna bestämma ett företags liv eller död. Vare sig det är ett svenskt eller annat europeiskt.

torsdag 11 december 2008

Onaturligt

Precis som marknaden har naturen en naturlig selektering. Den starka överlever. Det är så människan kommit dit den är idag. Massor av djurarter har dött ut för att de helt enkelt inte kunnat anpassa sig till rådande regler naturen ställt. Och nya uppstår.

Världens gulligaste djur borde varit utdöd för länge sedan. Jag pratar ulle-gulliga-jättebjörnen, pandan.

Jag såg precis en till av dessa otaliga "snyft-rädda-söta-björnen-artiklar".

http://www.expressen.se/husdjur/1.1399814/pandor-riskerar-svalta-ihjal

Här är ett djur som bara äter en enda sak, bambuskott. Och behöver massor eftersom den är stor. Därför kan de bara bo på ett ställe på jorden, Kina. Och knappt det funkar. Sedan har vi problemet med reproduktion. De får barn var 9:e år om de har flyt. Och då bara en enda ynka unge. För dom gillar inte varandra. Det är det som är problemet. Pandor vill vara själva, och det menar jag jäkligt själva eftersom dom kräver enorma revir. Per panda. Och vill alltså sitta där själva och äta sjuka mängder bambu. Dessutom är dom sura, det är inte bara en person pandor har bitit i olika djurparker genom åren.

Sura, sociala enstöringar som äter en enda sak, bara kan bo på enorma tomter i Kina, som får en unge per decennium och som hatar alla. Utom sig själva och bambuskott.

Låter detta som en snart överlevnadsstrategi för att fixa Moder jord? Skulle inte tro det.

Röstfiske

Nu går staten in och räddar krisande Volvo och Saab. Trots att man sagt att man principiellt är emot.

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FArticleID%3D2008/12/11/315783%26sectionid%3DDinapengar%26o%3Dexpressen

28 miljarder ska pumpas in i olika typer av åtgärder för "att jobben ska säkras".

Jag förstår att en eventuell skrotning av förlustföretagen skulle leda till enorma problem i regionerna och för individer. Men det är fortfarande så att staten inte ska fippla med rådande marknadskrafter utan fri marknad måste gälla. Är företaget inte tillräckligt effektivt ska det antingen byta ägare eller gå i konkurs. Staten ska hålla sina långa fingrar borta och låta marknaden bestämma. Som jag sagt tidigare, det är snarare en strukturomvandling i industrin så håller på att hända. Precis som det skedde med TeKo-industrin och varvsindustrin.

Visserligen är pengarna villkorade och ska ske med "marknadsmässiga villkor" etc men vi kommer inte ifrån det faktum att det ändå är en typ av räddningspaket. Vilka andra branscher ska staten ta på sig ansvaret för i framtiden undrar man.

Det är lönlöst att försöka skaka liv i en död säl. Eftersom den är....just död. Låt fordonsindsutrin klara upp sin egen röra.

Men nu fiskar Alliansen röster inför 2010. Och första fisken kostar alltså 28 miljarder.

tisdag 9 december 2008

Anus eller Ohly

Mona har det inte lätt, hon. Först tiger hon i 1,5 år och skapar stora förväntningar på att när hon äntligen säger något ska det vara något briljant. Och det blir pannkaka och virvel i pressen. Siffrorna sjunker som en sten. Och Ohly flinar.

Nu har vänsterkoalitionen enats. Om att vara ett regeringsalternativ. Inte att ha ett gemensamt valmanifest. Det återstår att se. Och Ohly flinar.

De sossar som hatar miljöpartiet är nöjda nu när vänstern släpps in i lekstugan. Men de som hatar vänstern är förstås mindre nöjda. Och hur ska Mona locka väljarna i mitten? Det är de som avgör valet, inget snack om saken. Med en kommunist i regeringen kan det bli svårt.

Men att inte ha ett klart regeringsalternativ hade inte heller funkat. Då hade hon hela valrörelsen fått svara på frågan vad de ska göra om de vinner, de som inte ens kan samsas innan. Ge tydliga besked till väljarna vad de röstar på. Men samma fråga kommer hon få svara på nu, utifall de inte enas i någon fråga. Kommer ni hålla sams efter valet? Varje gång hon intervjuas eller sitter i debatt kommer hon nu få försvara miljöstollarnas eller kommunisternas idéer.

Och Ohly kan fortsätta flina. Han vinner hur som helst. Om de vinner får han och hans kamrater ministermposter. Om koalitionen spricker kan han nöjd tillfredställa sina väljare om att vara motvals, partiet som allt käftar emot.

Det blir liksom dåligt hur hon än gör. Anus eller Ohly ungefär.

Asmycket choklad

Jag börjar förstå varför det är så dyrt att köpa bra choklad.

Jag har nämligen gett mig på utmaningen att göra egna praliner. Det är svårt.

Kortfattat gör man så här: värmer choklad till 48 grader, häller i andra hälften av chokladen och rör till 28 grader. Sen värmer man till 32 grader. Nu är chokladen tempererad. Häller i form, bankar bort luft, väntar 1 min, häller ur form och ställer svalt.

Sen ska dom fyllas med något och då måste man först göra själva fyllningen, exempelvis ganache (chokladtryffel) och sen fylla och kyla. Därefter ska locket göras. Och kylas. Sen är dom klara.

Så nu vet ni varför pralinerna kostar över 20 kr styck: det tar aslång tid, det är asmånga moment och det går asmycket dyr choklad.

ps. igår lärde jag mig att det blir klumpar om man inte superfinhackar chokladen som ska i den redan uppvärmda. Och att 200 g inte fyller en hel form utan en halv, om man prickar rätt.

Är detta det bästa?

Nu får man läsa i tidningen att Susanne Alvengren är klar för Melodifestivalen.

Inte för att jag är något stort fan av varken schlager eller Melodifestivalen. Men under vilken rauk har Björkman hittat Alvengren och beslutat sig för att försöka damma av henne? Ingen mer än de som är födda på 70-talet och tidigare kan ha någon aning om vem hon är ens. Hon hade en stor hit på 80-talet med "Som stormen river öppet hav".

Det är det. Det är det enda. Hon var absolut inte ens hipp då, fast hon var 20-någonting. Nu är hon typ 50 och har fortfarande inga andra meriter än en semi-karriär 1985.

Kom igen, SVT! Är detta det bästa ni kan erbjuda? Okej att Melodifestivalen ska ha lite blandning av sköna säkra kort och nykomlingar men det här är pinsamt.

De har även slängt in gubbstrutten Mikael Rickfors som heller knappt gjort något vettigt sen han köpte vingar för pengarna på 80-talet.

Vad blir nästa stora artist? Paul Rein? Troll? Björn Skifs? Eller kanske Paul Paljett?

Talande siffror

Under dagens dystra rapport om att arbetslösheten förväntas stiga till 9 % nästa år har Aftonbladet sin vanliga undersökning.

Denna gång fick man välja mellan "flytta, omskola mig, både och eller inget av det" på frågan vad man skulle göra för att få nytt jobb.

12 000 personer har hittills svarat och 25 % säger att de inte skulle göra något av det. De personerna är alltså hellre arbetslösa. Vilket i och för sig inte är någon överraskning i Sverige, som i decennier har lärt sina medborgare att de bara har rättigheter och inga skyldigheter.

Det är fruktansvärt att bli av med jobbet men sådant händer och då måste du som person lösa problemet så gott du kan. Staten ska underlätta att detta går så smidigt som möjligt men det stora jobbet måste du göra själv.

fredag 5 december 2008

Ingen Madicken-uppväxt

Jag är väldigt intresserad av ondska som fenomen. Inte i någon religiös bemärkelse utan vad vi betraktar som ondska och vad som orsakar den. Någonstans är det människor bakom allt hemskt de gör och jag tror inte att folk föds onda. Vad orsakar att de kliver över gränsen?

Definitionen av ondska är i högsta grad individuell men den grunddefinition jag tror de flesta har är en person som medvetet orsakar andra människor fysisk skada. En ännu smalare definition är att skada orsakas med en likgiltighet inför att den kan orsaka personens död.

I all forskning som finns kring vad som orsakar ondska kommer det fram att det i princip utan undantag är någon typ av traumatisk barndom som ligger som grund. Eller en traumatisk händelse i barndomen. Detta kombineras sedan relativt ofta med med antingen en frontallobsskada, det vill säga en liten hjärnskada som påverkar känslodelen av hjärnan och det som styr empati, eller med psykiska diagnoser. Eller både och. Inte sällan orsakar just en taskig barndom psyiska diagnoser.

Och för att definiera taskig barndom handlar det alltså inte enbart om folk som blir slagna, våldtagna eller andra extrema former. Det kan lika gärna handla om brist på visad kärlek. En av de mest kända seriemördarna är Jeffrey Dahmer, kannibalen från Milwaukee. Han beskrev själv sin barndom som kärlekslös, verbalt och fysisk. Men utan övergrepp vare sig psykiskt eller fysiskt.

Den idag levande ondaste personen på planeten som vi känner till måste antagligen vara Josef Fritzl från Österrike, som först stängde in sin mamma i en källare och lät henne svälta ihjäl och sedan stängde in sin dotter, som han våltog ca 3000 ggr under 24 år och som födde 7 barn. Han tog dessutom 3 av barnen ifrån henne vid födseln. Han har i fängelse själv bekräftat att hans mamma misshandlade honom hela uppväxten, såväl fysiskt som verbalt.

Idag kom bekräftelsen jag väntat på gällande den ljugande jägaren från Piteå, som mördade Carolin.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1392740/jagarens-fru-vi-har-ingenting-anat

Han har sedan tidigare bekräftat någon typ av psykisk diagnos, bland annat depression som han vårdades för. Idag bekräftar hans fru att hans barndom var "problematisk".

Nu väntar jag bara på en intervju med Haga-mannen för att vi ska kunna förstå vad som hände. För en person som är serievåldtäktsman och dessutom så våldsam som han var kan bara inte haft en Madicken-uppväxt.

torsdag 4 december 2008

Gubbsjuk och penningkåt

Idag var en av nyheterna i morse på P3 en undersökning som visar att män föredrar yngre tjejer och tjejer föredrar äldre män.

http://www.aftonbladet.se/wendela/article3916705.ab

Wow. Det var stora nyheter. Tjejer har alltså äldre killar. Någon mer än jag som har lätt att peka ut de par i ens omgivning där förhållandet är det omvända?

När jag läser artikeln letar jag också efter definitionen på äldre man. Jag ser då fotot som illlustrerar undersökningen. En bild på Hugh Hefner, som bör ta definitionen äldre man som en komplimang eftersom han snarare har han en fot i graven. Och när jag ska svara på Aftonbladets undersökning får jag alternativen: yngre, äldre eller jämngammal man. Fortfarande letar jag efter vad som menas.

Ursäkta, men det är rätt stor skillnad på äldre och äldre. Min man är 4 år äldre. Han fyller 40 om tre år, detta retas jag med honom regelbundet eftersom min egen 40-årsdag är 7 år bort. Vi är inte lika gamla. Men han är inte Hefner. Han är ingen gubbstrutt som har blöja på nätterna.

Om jag hade forskat fram resultatet på denna undersökning hade jag legat lågt och lagt resultaten i lådan för att slippa förnedringen.

Men jag ser fram emot fler revolutionerande undersökningar. För det finns ju fler öppna dörrar att sparka in.

Som den som kommer att avslöja att män är mer oroliga för att tappa håret än kvinnor men kvinnor i gengäld tänker mer på sin vikt. Eller den om berättar att män i de flesta förhållandena fortfarande är den som tjänar mest pengar oavsett hur hög inkomstnivå kvinnan ligger på. Eller att feta personer äter genomsnittligt mer per dygn är normalviktiga. Jag kan fortsätta i evighet.

Det kommer att bli spännande.

Följer bankerna efter?

Ett gott tecken till alla som äger sin bostad, eller snarare hyr den av banken, kom idag. Riksbanken sänker reporäntan med historiskt höga 1,75 %-enheter. Nu är den nere på 2 %.

Nu ska det bli spännande att se hur mycket bankerna följer efter.....

Vanligtvis brukar de rörliga räntorna ligga ungefär 1 %-enhet över reporäntan men på grund av osäkerheten på kredimarknaden har de legat minst 1,5 över på sista tiden.

Men eftersom bankerna nästan inte reagerat på flera av de tidigare sänkningar måste marginalerna för den ökade risken redan vara inbyggd rimligtvis och de borde inte ha några problem att sänka åtminstone en hel procent.

Får vi en tidig julklapp kanske? Eller har bankerna tänkt att passa på att öka sina vinstmarginaler och skylla på krisen?

Vita valar

Är det någon som förstår varför alla, och då menar jag verkligen ALLA, kedjor, varuhus och klädesaffärer har underkläder för kvinnor som sin stora skyltvara inför jul?

Varje jul. Så länge jag kan minnas.

Finns det någon kvinna som så här års INTE känner sig som en stor vit val? Blekfet med orakade ben lufsar man omkring i sina mjukaste mjukisbyxor och raggsockar och längtar efter våren. Det sista jag vill tänka på då är en röd push-up med spets, strumpeband (alla som testat vet att de är sjukt obekväma, tacka vet jag stay ups) och små yttepyttiga trosor. Okej, en korsett kan man i och för sig överväga men bara för att julstassen ska smita åt på rätta ställena istället för att avslöja Mamma Mu innuti.

Antingen har affärerna inte förstått att vi kvinnor helst av allt vill glömma att vi har en kropp så här års, ännu mindre visa upp den.

Eller så är alla i maskopi med gymkedjorna och solarierna.

onsdag 3 december 2008

Svårt att tycka synd om

Jag har väldigt svårt att tycka synd om personer som frivilligt lägger sig under kniven och sedan går något fel.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1390225/nu-kan-de-inte-blunda-langre

Ikväll gör Tv3 ett snyftreportage om 6 kvinnor som på ett eller annat sätt är missnöjda med sina skönhetsoperationer. Och visst, det är jättetragiskt att få sitt ansikte förstört. Någon av kvinnorna kunde exempelvis inte stänga sina ögon.

Men jag kan inte riktigt känna stark empati här. Ledsen. För det är riskabelt att operera sig. Alltid. Och de riskerna tar man när man lägger sig under kniven, framför allt när man gör det frivilligt utan någon medicinsk orsak.

25 000 personer skönhetsoperererar sig varje år. Säg att risken att något går fel är 0,5 %. Då handlar det i Sverige om 125 personer varje år som drabbas. Här får vi träffa 6 av dem som tog risken och som tyvärr drabbades av den kalkylerade risken.

Jag skulle egentligen vilja gå så långt som att säga "ledsen men skyll er själva".

Men det gör jag inte.

Stöd för mina teorier

Jag läste nyss en intervju med Magnus Henreksen på Institutet för Näringslivsforskning, som stödjer min uppfattning om bilindustrin.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3910311.ab

Tänkte bara tala om det. Så att ni vet. Att jag har rätt menar jag.

tisdag 2 december 2008

Självförverkligande kostar - ett osynligt avtal alla glömt

Nu börjar det gratis högskolesystemet att utmanas.

Nyligen presenterades en statlig utredning som föreslår att avgifter till högskolan kan vara ett framtida sätt. För problemet är att studenterna i Sverige pluggar för länge och är för gamla.

Jag är väldigt kluven här.

För å ena sidan vet jag att vårt gratis system missbrukas. Jag kan läsa statistiken och har pluggat själv. I Sverige ses högskoleutbildningen av många som ett sätt att förverkliga sig själva. Inte att man får något stort till skänks från staten som man ska förvalta väl. Det är helt okej att plugga skoj-ämnen i något år för att man är intresserad. Men sedan måste man bestämma sig och skaffa sig ett yrke. Och en kombination av A-kurser i arkeologi, italienska, genusvetenskap, egyptiologi, retorik, konstvetenskap och litteraturvetenskap leder varken till jobb eller en akademisk karriär. Den leder bara till stora studieskulder och en kölapp på arbetsförmedlingen.

Å andra sidan tycker jag att vårt system är fint, att vem som helst oavsett bakgrund ska kunna studera på högskola. Att utbildningen är gratis och det enda man behöver finansiera är uppehället, vilket antingen löses med lån från CSN, privata pengar, extrajobb eller föräldrar. Men att utbildningen är en gåva.

Däremot måste något göras. Att självupptagna svenska ungdomar ska fjanta runt och läsa allt som är kul och inget som ger inkomst utan att förstå att det de får är något unikt och ska tas emot tacksamt måste vi göra något åt.

Vi får all utbildning gratis i Sverige. Mot att vi ser till att den leder till sysselsättning och framtida intäkter.

Det är det osynliga avtal alla svenska ungdomar väljer att glömma bort.

Mellan starkölen, biblioteket och tentan i brödbakning.

Äta och sova

Någon mer än jag som så här års och ungefär fram till mars egentligen bara känner för att ligga hemma under en filt och äta? Och sova? Och att alla förslag man kommer på att göra istället först måste bedömmas roligare än just detta?

Jag får kämpa mot begäret hela tiden. Tur att jag har en roddmaskin som petar på min slapphet och tvingar mig att kompensera lökläget för att inte rulla ut som en boll i april mot vårsolen.

Jag visste det

Hela hösten har jag letat efter något att skylla på för att jag betalar så höga räntor och förlorar pengar på pensionerna.

Nu har jag äntligen hittat det! Det är ACDCs fel att finanskrisen uppstod.

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3FO%3DRSS%26ArticleId%3D2008%255C12%255C02%255C314184

Jag visste det. Jag visste att det var något allvarligt fel på kastratsångarna från känguruland, jag har bara inte vetat exakt vad.

Låt Volvo falla

Inte helt otippat pratas det nu om att Ford vill sälja förlusttyngda Volvo. Saab har inte gjort vinst på mer än ett decennium för personbilar och GM vill också sälja. Svensk bilindustri är ett sjunkande skepp, det är ingen nyhet. Men krisen har bubblat upp problemen på ytan.

Och nu pratas det direkt i media om statligt övertagande. Ska staten köpa in sig och rädda bilindustrin?

Nej. I en marknadsekonomi ska de som inte håller måttet slås ut. Volvo och Saab har inte lyckats konkurrera på en global marknad och inte lyckats driva sina företag tillräckligt effektivt för att gå med vinst. Och att inte gå med vinst leder i förlängningen till konkurs. Dessutom finns det inte ett enda exempel på att statens lyckats bättre i att driva företag än privata spelare gjort på en konkurrensutsatt marknad.

Men jobben då? Staten måste rädda jobben! Nej. Staten ska hjälpa till att göra övergången från Volvoanställd till något annat så smidigt som möjligt och så lite plågsamt som möjligt.

Sverige har historiskt sett haft ett antal industrinäringar som tillhört en tid men inte en annan, vilket gjort att de dött ut. Utan att staten gått in och lyckats rädda dem på lång sikt. Visst, man har försökt. Men marknadskrafterna har krävt sitt offer till slut ändå. Textilindustrin är ett klassiskt exempel. Varvsindustrin ett annat. I dag har vi knappt någon av dessa näringar som på sin tid sysselsatte 10-tusentals personer i Sverige. Men idag har vi en IT-industri som vuxit från 80-talet till att med leverantörer och underleverantörer sysselsätta en betydande del av befolkningen.

Nu är det bilindustrins tur att dö. Om de inte kan skaka liv i dem på annat sätt.

På lång sikt kommer vi sakna Volvo och Saab i Sverige lika mycket som vi idag gråter över Kockums fall.

fredag 28 november 2008

Krav utan motprestation, som vanligt

Jag såg Debatt igår på SVT och temat för kvällen var bostadslöshet i Stockholm. Här illustrerades två separata problem. Dels de unga hemlösa, vars enda problem är att de inte har inkomst och därmed inte kan hitta en bostad själva, dels de riktiga hemlösa. De som majoriteten knarkar, super, har psykiska diagnoser eller är kriminella, eller en kombination av flera.

Man har rätt till en bostad. Om du är ung och fattig ska kommunen ordna en bostad, som socialen betalar tills livet är etablerat igen. Detta är inget snack och det är klart att det kan ta lite tid innan någon lägenhet blir ledig men det ska bara vara en tidsfråga.

Men när det gäller den andra gruppen, som handlar om ca 2 000 personer i Stockholm, så finns det många andra problem. Och ett av dessa blev tydligt under programmet. Man tycker som majoriteten av befolkningen att man har rätt till något från samhället utan krav på motprestation. Samhället erbjuder bostad till hemlösa, MEN då måste du acceptera att vårdas för ditt problem. Och det är inte det majoriteten vill. De vill kräva bostad betalad av oss andra men kunna göra som de vill med sina liv.

Och så funkar det faktiskt inte. Om samhället, dvs VI ANDRA, ska betala måste personerna ge någonting i utbyte. I detta fallet har alla hemlösa ett val. Acceptera motprestationen eller lev utanför samhället.

Förutsatt att man blir erbjuden detta givetvis, vilket alla har rätt till.

onsdag 26 november 2008

Är jag lite etablerad eller slut i huvudet?

Jag fick min första vidriga, osakliga kommentar idag. Första påhoppet med snusk och annat. Vet inte riktigt hur jag ska ta det. Man kan ju välja att bli exempelvis förnärmad. Kränkt. Påhoppad. Eller har det en större betydelse?

Betyder det att min blogg etablerat sig lite? Jag menar, att någon av de som läser min blogg nu inte tillhör min närmsta vänkrets utan tvärtom tycker att jag verkar helt slut, känns ändå lite upplyftande på något sätt.

Jag väljer att känna mig lite stolt faktiskt.

måndag 24 november 2008

Olagligt är inte liberalt

Det finns fler än en liberal där ute som just nu bränner politiska facklor för att försvara fildelare och deras framtida rättigheter.

Jag tillhör inte dem. Att försvara något olagligt är inte liberalt. Alls.

Självklart ska IPRED klubbas igenom, det är inte ett brott mot integriteten och det är inte en beställd lag från skivindustrin. Det är som att påstå att det är ett brott min integritet att affärer har säkerhetsbågar och kameror. Eller att lagen som förbjuder snatteri är "beställd" av Svensk Handel.

En liberal är för marknadsekonomi och då kan man samtidigt inte vara för ett system som tillåter att folk stjäl andras egendom.

Bara för att egendomen är osynlig innebär det inte att ägaren ska ha mindre rätt att skyddas från stöld.

fredag 21 november 2008

En lucka i lagen - gå fri från mord

I somras godkändes en lagändring som tar bort möjligheten att slippa straff vid tillfällig sinnesförvirring.

Var det någon mer än jag som missat att det tidigare gick att dömas skyldig till brott som ger fängelse men ändå promenera hem samma kväll, utan en liten fotboja ens?

Om du förklarats lida av tillfälligt sinnesförvirring då brottet begicks har det varit förbjudet att dömas till fängelse. Men om du nu inte längre har något vårdbehov kan du heller inte dömas till rättpsykiatrisk vård. Alltså kan du fällas i Tingsrätten men ändå promenera hem. Oavsett vad du dömts för.

Den luckas täpptes till av Alliansen i somras. Nu kan du dömas till fängelse om du gjort dig skyldig till brott som ger över 4 års fängelse. Trots konstaterad tillfällig sinnesförvirring.

Man undrar lite stilla vad lagstiftaren avsåg med den tidigare lagen. Är man för sjuk för att dömas till fängelse ska man ju dömas till vård, är man frisk är det fängelse. Inte "du är för frisk för vård men VAR för sjuk för fängelse men inte längre och därför får du gå hem trots att du bankat ihjäl tanten på fyllan".

torsdag 20 november 2008

Gubbstruttar

För några dagar sedan blev jag två gånger på samma dag attackerad av gubbstruttar.

Den första incidenten var när jag i ösregn klev ut på trottoaren och upptäckte att bussen var 9 minuter långt bort. Alltså tog jag ett steg tillbaka för att kunna stå precis utanför entrén men under tak. Plötsligt kommer Gubbstrutt 1, käppen i handen med en ringklocka på (!) och ringer surt på mig. Jag tänkte givetvis att russinet skulle förbi och vidare in och flyttade mig därför snällt åt sidan. Bara för att Gubbstrutten ska kunna ta min plats under taket. Så där stod jag och trängdes för att slippa regnet och kände mig grundlurad.

När jag efter bussbyte senare på dagen står i duggregn vid Odenplan och röker en sällsynt slentriancigarett går Gubbstrutt 2 av bussen i grön militärbasker och cargopants. Och säger, som jag hör trots musik i lurarna "Det där inte bra för hälsan, det borde du sluta med".

Vad är det med vissa äldre människor som har gett dem övertygelsen att de ska få göra som de vill och inte bete sig som folk undrar jag.

tisdag 18 november 2008

Folksams höga hästar

Är det någon som sett den småskojiga reklamen för Folksam med Arne Weise som speaker och temat är djungel på kontoret?

En av fraserna är "en ensam hona har tagit sig in bland de dominanta hannarna".

Skoj. Och slutsatsen de har är att kvinnor får mycket mindre i pension än männen. Det gillar inte Folksam.

Det tycker jag är konstigt. För Folksam och deras bolag KPA är det pensionsbolag som förvaltar den allra största majoriteten av kvinnors pensioner i och med avtal med kvinnornas största arbetsgivare kommun och landsting. Och de ger i alla rankingar lägst avkastning.

Men detta kanske är ett självreflekterande inslag? Folksam tycker att det är synd att dom inte gjort ett bättre jobb med kvinnornas pensioner så att de vill tala om detta för befolkningen, genom en jättedyr reklamfilm?

Jag vet inte. Vad tror ni?

Vart ligger Fridhemsplan?

Det finns verkligen vissa geografiska platser i Stockholm som har en mycket bred definition. Fridhemsplan är en sådan. Och omfattningen av denna breda definition fick jag lära mig praktiskt igår.

Jag åkte buss. För att testa en ny färdväg valde jag att plötsligt hoppa på buss 69, med slutdestination Fridhemsplan. Eftersom jag skulle just dit, eller närmare bestämt Västermalmsgallerian. Då kanske ni också tycker att man kan förvänta sig att hamna på Fridhemsplan?

Inte. Bussen kringelikrokar sig genom Kungsholmen, vilket i och för sig var lite småtrevligt. Att se liten nya kvarter. Men min förvåning var stor när bussen stannade vid en hållplats som mycket riktigt heter Fridhemsplan.

"Men, hallå? Vart är jag? Var är Fridhemsplan?" tänkte jag när gick ut i mörkret. Och där, långt borta, ser jag ljusen från Åhléns. Ett kvarter bort. Och 5 kvarter från själva Västermalmsgallerian.

Perfekt genväg. Inte. Det hade gått lika fort att gå.

Så slutsatsen är alltså, Fridhemsplan är ett område från Kungsbron halvvägs till Bromma. Cirka 20 kvarter. En baggis att hitta faktiskt.

måndag 17 november 2008

Hellre jaga och fiska än jobba

Vilhelmina i Norrbotten infriar alla Stockholmares fördomar om norrlänningar i små orter. Dom jagar, fiskar och tackar nej till jobb.

Vattenfall hade tänkt att pytsa in ca 1,5 miljarder kronor i en utbyggnad av miljövänlig vattenkraft. En satsning som hade gynnat även landets energiförbrukning i stort och de miljömål som är satta.

Vilhelmina hade chansen att få 600 helårsarbeten under 4-5 år och en inkomst till staden ytterligare på 40 Mkr. Men det tycker en del är "för snålt av Vattenfall" och röstar därför nej, andra vill hellre ha natur än jobb. Och svaret blev därför NEJ i en den lokala folkomröstningen. Nej till 600 jobb, nej till en extra inkomst för staden på över 7 Mkr per år. För naturens skull.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=852310

Ursäkta, men är det inte just natur det finns ett totalt överskott av i Norrland? Är det inte det själva grejen med Norrland? Medan det inte direkt dräller av jobb.

Men visst. Sitt ni nöjt och titta på er lilla å.

Samtidigt har ni också eliminerat er från rätten att i fortsättningen klaga på bristen på investeringar av näringslivet i Norrland.

Stackars Stefan

Jag har döpt en kille i en reklamfilm på TV till Stefan.

Det är han som gillar bilar och motorer, kör specialbil han säkert jobbat på i 1000 timmar i garaget och som nu får stå och suga på ett sugrör utanför kiosken istället för att "böörna" som polarna. För Stefan tänker på miljön. Och bensinen har blivit så dyr. Så Stefan har inte längre råd att köra polarna eller ha grym subwofer i bagageluckan. Han får se på när kompisarna bränner däck och nöja sig med att käka korv. Och han kan inte "rejsa" vid rödlysena längre.

Stackars Stefan!

Jag vill bara hoppa in i reklamfilmen, ge honom mitt Statoil-kort och säga "köp en full tank, Stefan. Inte ska du stå här och se ledsen ut.".

Samtidigt blir jag arg på Statoil som tagit ifrån Stefan hans enda intresse.

Undra om det var den här reaktionen Statoils marknadsfolk tänkte sig när de gjorde reklamen....

Avskaffa Ernst

Är det någon mer än jag som får ståpäls, och då menar jag inte av välbehag, av den metrosexuelle barfotamannen från Örebro som kläcker ur sig underfundiga prettouttryck så fort han öppnar munnen? Varför är han med precis överallt? Och varför verkar det som om folk GILLAR honom?

Jag tycker han är otäck. Och pinsam. Jag vill starta en facebooksgrupp känner jag. En "Avskaffa Ernst"-grupp.

Någon som är med?

fredag 14 november 2008

För alla som hatar familjen

Det finns inte mindre än tre pjäser i dagläget att se på just detta tema.

http://www.aftonbladet.se/kultur/teater/article3768454.ab

Är det någon mer än jag som förundrat har sett på när feministkollektivet vänt skutan och gått från "mannen-är-det-onda-i-samhället-som-sitter-i-grupp-och-smider-onda-planer-om-att-förstöra-för-alla-kvinnor-de-träffar-speciellt-i-näringslivet" till kort och gott, hata familjen?

Vändningen har skett det senaste året och inleddes med Maria "Bitterfittan" Sveland, tror jag. I svallvågorna av hennes icke-läsvärda självömkande dagbok har ett gäng med radioprogram, debattinlägg, bloggare och nu pjäser tagit vid. Det intressanta är att förgrundsfigurerna i denna "rörelse" är alla gifta med barn. Helhylle kärnfamiljer. Som de inte tänker ändra på.

Får man fråga vad det här hatet kommer ifrån? Och varför ni själva är i kärnfamiljer om denna är ondskan personifierad?

Dessutom undrar jag när motboken kommer. Boken som hyllar kärnfamiljen. Ett svar på allt feministtrams.

Självklart är att det, allt annat lika, bästa för barn att växa upp i en lycklig kärnfamilj där mamma och pappa älskar varandra.

Den slutgiltiga frågan är bara när någon ska våga säga detta högt i debatten.

Man kan inte inkludera utan att exkludera

Jag har funderat lite grann på subkulturer och grupptillhörigheter. Och människans enorma behov att passa in. Hur mycket de allra längst ut på ytterkanten av individualism påstår motsatsen känner alla människor en längtan och nödvändighet att tillhöra.

De som är allra mest "unika" och "alternativa" söker sig exempelvis till varandra och bildar en egen grupp med egna koder, en egen känsla av samhörighet. Man tillhör de som vill stå utanför.

Vi tillhör alla någonting. Och grupperna är olika laddade. Vi vill gärna hävda att Sverige är ett land där man har rätt att tillhöra den grupp man vill, alla är lika mycket värda och alla får finnas. Vi har en nationell inkluderande kultur. Ibland ställer den till problem, exempelvis i mångkultursamhället och hur olika grupper ska samsas. Samtidigt gäller inte detta alla grupper, även om vi säger det.

I Sverige får du exempelvis inte vara rasist. Nationalistiska grupper har inte samma demokratiska rättigheter som andra politiska grupper idag. De kan inte ha lagliga demonstrationer utan att störas, de mobbas ut i det politiska rummet i olika kommuner där de är folkvalda och deras möten förstörs och hemsidor hackas. Våra folkvalda säger att de inte kommer att respektera valet om SD kommer in 2010 genom att vägra samarbete. Om du är antirasist är det accepterat av allmänheten att du inte respekterar demokrati. Det är okej om du kastar sten "för det är ju ändå nazister som drabbas". Och de är helt enkelt inte lika mycket värda. Demokrati gäller inte för alla.

Vi har en nationell kultur av inkluderande mångkultur där alla kulturer, religioner och politiska uppfattningar ska få finnas och respekteras. Men den exkluderar icke önskvärda sådana uppfattningar. För att inkludera måste du exkludera.

Det gäller även små grupper. Exempelvis finns det en uppsjö av olika subkulturer i samhället, främst inom ungdomskulturen. Punkare, ski-bums, skatare och hårdrockare för att nämna några. Alla dessa är inkluderande, vem som helst kan tillhöra dem. Men inte HUR som helst. Minimikravet för just dessa är att du lyssnar på den specifika musiken. Eller håller på med skateboard eller den sport det handlar om. Det ingår också att ha rätt symboler, kläder och frisyrer. Vem som helst är alltså välkommen men inte de som inte anpassar sig till koderna. Inkluderande samtidigt exkluderande.

Den sista spaningen på detta tema är politikernas favoritgrupp. Kvinnorna. Vi buntas gärna ihop, framför allt av feminister på vänsterkanten, som en homogen grupp. För vi har ju alla bröst och då måste vi ha en massa annat lika också. Samma förutsättningar, samma problem. Jag håller inte riktigt med men det är ett annat inlägg.

Utan spaningen är att inom kvinnogruppen finns det givetvis en massa undergrupper med egna koder och regler. Jag är akademiker och jobbar på kontor. I mitt liv finns vissa koder. Om jag skulle byta miljö, exempelvis börja arbeta som undersköterska i vården, skulle jag inte bli accepterad av de andra kvinnorna om jag inte samtidigt accepterade de koder som gäller där. Jag blir inte automatiskt inkluderad bara för att jag är kvinna.

Man kan helt enkelt inte inkludera utan att samtidigt exkludera.

torsdag 13 november 2008

Den stora konspirationen

Det florerar en del konspirationsteorier på den politiska arenan och en av de mest utbredda och förankrade måste ändå vara "teorin om näringslivets finansiering av politiken".

För det är allmänt känt att företag generellt och Svenskt Näringsliv i synnerhet finansierar borgerliga partier, särskilt valkampanjerna.

Kvar står det som är fakta.

Nämligen att det är förbjudet för partier att ta emot bidrag från företag, valrörelse eller ej. Detta är alla partier överens om. Däremot råder någon typ av undantag gällande organisationer, LO ger varje år 30-40 miljoner till Socialdemokraterna.

Så för att avliva myten: inga företag ger pengar till något parti i Sverige, speciellt inte Svenskt Näringsliv som har 50 000 medlemsföretag att ta hänsyn till och föra deras talan.

Alla partier får klara sig på statliga bidrag. Förutom sossarna förstås.

Ocker är förtal

Imorse hörde jag ett radioinslag på P3 om bostadsmarknaden och det faktum att andrahandsmarknaden ökat med över 50% till följd av finanskrisen.

Bland annat redogjordes för vilken hyra man enligt lag får ta ut, det så kallade "bruksvärdessystemet" och att man kan dra sin hyrsvärd inför Hyresnämnden och få tillbaka pengarna om detta inte följs. Journalisten använde också ordet "ockerhyra" för att beskriva vilka kostnadsnivåer som idag erbjuds på andrahandsmarknaden.

Det här gör mig förbannad. På riktigt.

För det första, vare sig denna journalist eller någon annan av de som rapporterar om bostadsmarknaden bryr sig om att förmedla en objektiv och korrekt bild där alla fakta är inkluderade. Ingenstans hör man det faktum att ANLEDNINGEN till att hyrorna är så höga på bostadsrätter är att banken äger dem. Och att ägarna därför måste betala räntor för nöjet. I dagsläget de högsta på 12 år.

Istället säger man ingenting och utmålar indirekt därmed ägarna som giriga affärsmän som vill utnyttja bostadslösa för vinst.

För det andra: ocker är olagligt och du kan dömas i domstol för detta. Att kalla bostadsrättsinnehavare som bara vill ha betalt vad det kostar för "ockrare" är inget annat än förtal.

Jag-vill-ha-bostad.nu = sossarna

Varför pratar man om organisationen "jag-vill-ha-bostad.nu" som om det vore ett gäng ideellt arbetande och superengagerade unga vuxna som skapat ett eget nätverk? De hyllas ofta som ett modernt exempel på folkrörelse och ett fint gäng kampanjande ungdomar som drivs av en enda fråga, bostadslöshet bland ungdomar. De brinner för en fråga. De jobbar hårt. Det är vackert.

Så här ligger det till:

Jag-vill-ha-gänget är inget ideellt nätverk. De är heltidsanställda kampanjarbetare åt Hyresgästföreningen. De har ett kontor och finansieras till 100% av dem. De är inga idealister som jobbar gratis för den stora saken. De är "LAS-enlighetsanställda-heltidsarbetande- opinionsbildare-för-hyresrätten. Punkt nu."

Och en annan fråga som det aldrig talas högt om eller ens nämns när man pratar om Hyresgästföreningen, som utmålas som en oberoende konsumentförening, är att Hyresgästföreningen är en del av socialdemokraternas nätverk.

Jag-vill-ha-bostad.nu är alltså avlönade sossar som bedriver opinionsbildning. Inget annat.

onsdag 12 november 2008

Världens dummaste rånare?

Jag har precis besökt Cityppolisens passexpedition. Här såg jag inte mindre än 9 st metallskyltar med budskapet "Betala helst med kort".

Då blir man ju lite nyfiken. För att affärsägare, taxiförare och andra föredrar att inte ha kontanter på grund av rånrisken är allmänt känt. Och då undrar jag lite stilla om detta är skälet till polisens ovilja att handha kontanter?

Det måste i så fall vara världens dummaste rånare de vill slippa.

Cykla runt runt på en liten cykel

Lars Ohly är alltid lika skojfrisk. Och ute och cyklar.

Nu vill ha gå till val på att höja skatten med 2 miljarder, så att alla låg- och medelinkomsttagare drabbas. Alla som tjänar över 17 000 kr per månad. Pengarna vill han bygga ut offentlig sektor med.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3748045.ab

Har han missat att det är finanskris, lågkonjunktur, skyhöga räntor, 1000-tals varsel och att vanliga människors marginaler därför är små? Endast den mest inbitna kommunist kan tycka förslaget är så toppen att de lägger sin röst på Lasse 2010. Eller på en vänsterallians om Ohly får vara med och leka. Visst kör alltid vänstern med skattehöjningar men hur vore det om de stack upp huvudet ur partilådan någon gång och kollade in hur det står till med omvärlden också?

Får man hälsa?

I så fall vill jag hälsa till Mona och önska henne ett stort lycka till med att gå till val med vänstern och en Lasse som cyklar runt runt på en liten cykel. En röd.

Hur är det med toleransen egentligen?

Just nu rasar en debatt i svallvågorna av Halal-TVs första program. Främst är det religionsfrihet som upprör och diskuteras. Är det ok eller inte att, som de kvinnliga programledarna, vägra att ta en man i hand när man hälsar? Med hänvisning till sin religion. Detta råder det naturligtvis delade meningar om, och bara genom att se Sverigedemokraternas uppgång de senaste åren finns det gott om folk som tycker att den svenska kulturen står över minoriteter.

Men alla politiskt korrekta anser givetvis att religionsfriheten måste vara större. Och därför är det intressant att se den parallelldebatt som förs, om äktenskapsbalken och huruvida religiösa samfund ska tvingas viga homosexuella eller inte. Jag läste senast idag ett utspel från kommunisternas Ohly att deras förslag är att man ska tvinga alla religiösa samfund att viga alla. Annars förlorar man vigselrätten.

Vissa präster vill inte viga homosexuella med hänvisning till Bibeln och sin tro. Sin religion. Sin religionsfrihet.

Ändå tycker samma människor att det absolut inte är okej att tvinga en muslim att hälsa genom att ta i hand, något som är egentligen är en baggis i vardagslivet, men samtidigt utan problem tvinga svenska präster att gå över sin religion genom att tvinga dem viga folk.

Hur är det med toleransen egentligen? Toleransen mot alla människor i samhället, inte bara vissa? Om vi ska tvinga präster att gå emot sin religion måste det vara helt okej att tvinga alla ortodoxa muslimer att ta alla människor de möter i hand.

Någon balans måste det ändå finnas.

ps. Åke Green blev polisanmäld för hets mot folkgrupp för att han i ett slutet sällskap under predikan sa att homosexuella är en cancersvulst på mänskligheten. Men en av programledarna på Halal-TV sa i en interjvu 2003 att det är rätt att stena otrogna kvinnor till döds.

Tyvärr exkluderar lagen om hets mot folkgrupp kvinnor. ds

tisdag 11 november 2008

Goda grannar

Jag kan jobba hemma när jag vill egentligen. Och när jag gör det har jag flera gånger stött på samma granne. I trappuppgången, utanför porten eller sett henne på balkongen. Det blev helt enkelt för många gånger för att vara en slump. Hon är säkert arbetslös, tänkte jag. Hur kan hon annars vara hemma på dagarna?

Det fick sin förklaring för några veckor sedan. Vi var bjudna på musikalen "My Fair Lady" på Oscars. Plötsligt fick jag "igenkänningskänslan". En av tjejerna på scenen kändes så otroligt bekant och nästan direkt kom jag på det. Vår granne.

Så nästa gång jag ser en person på konstiga tider ska jag faktiskt inte automatiskt tänka sjukskriven eller arbetslös. Medlem i det stooora utanförskapet.

Utan istället tänka professionell pokerspelare kanske? Telefonist på 112? Eller kanske tubaspelare på Berwaldhallen?

Fårbrottning

Jag är liberal. Jag gillar inte Storebror och tycker att människor i så stor utsträckning som möjligt ska få välja själva. Men det finns gränser som jag inte förstår. Hur hårt jag än försöker.

I Sverige är det tillåtet att ha sex med djur. 14 ggr har motioner om att förbjuda det avslagits i Riksdagen. Senast var det den uppmärksammade debatten med Eskil Erlandsson, som gjorde bort sig i våras.

Kan någon förklara för mig varför det ska vara tillåtet att stoppa in sin penis i Rosa, Fido eller Svarten? Eskil? Någon? Man har förbjudit två vuxna människor att ha sex om pengar utbyts. Eller snarare, den som tog upp pengarna ur plånboken är olaglig. Den som sålde kan sälja vidare. Varken säljare eller säljande är olagligt. Bara köpare. Trots att det handlar om två vuxna människor och en frivillig affärsuppgörelse.

Otroligt dumt.

Det hade vi tydligen inga problem att förbjuda. Vi har andra idiotiska lagar som passerade igenom utan problem. Lagen om hets mot folkgrupp exempelvis. Som förbjuder dig att säga att du hatar muslimer på en buss högt. Oavsett om en muslim är närvarande eller ens bryr sig är detta olagligt. Det är dock tillåtet att säga att alla från Örebro är en cancersvulst på mänskligheten utan att åka dit. Eller att alla rödhåriga är kåta och borde skjutas.

Men det är alltså tillåtet att brotta ner ett får och få sig ett litet skjut.

Bankar

När jag hämtade DI utanför dörren i morse och la den på köksbordet möttes jag av en framsida med en enda rubrik:

"Carnegie förstatligat"

Smaka på ordet. "Förstatligat". Man drar onekligen kraftiga historiska referenser direkt.

En rubrik som hoppar upp och bankar dig i ansiktet kan man säga.

måndag 10 november 2008

Mer än en kisspaus

Självklart är jag för reklam i TV. Jag tittar själv mest på reklamfinansierade kanaler. SVT, som jag ofrivilligt måste betala för, är oftast inte värt ens en liten del av min tid.

Men det finns två riktigt stora irritationsmoment just nu. Den första är ljudnivån. Varför tror inte reklamkanalerna att vi kommer att höra reklamen tillräckligt om ljudnivån är på samma som vi har ställt in för programmet? Alla deras tittare är inte 82 år.

Det andra är längden. Tidigare var pauserna några minuter, lagom för att typ lätta på trycket. Eller hämta saft. Ofta pallade jag till och med att sitta kvar och kolla på reklamen. Nu väntar jag, och väntar, och väntar lite till. Fortfarande reklam. Och oftast är det dessutom reklam på de andra svenska kanalerna, gärna exakt samma, så att man får möjligheten att se Werters original i stereo.

Så jag har nu utvecklat en teknik för att slippa reklampauserna: jag hittar helt enkelt snabbt ett annat program, ex på Discovery, och använder fjärrisens snabbminne för att enkelt kolla om reklamen är över. Jag kollar inte på en enda reklamfilm nu för tiden.

Jag såg precis i en artikel att TV 4 bara har tillstånd till 12 minuter reklam per timme.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=849987 . Men att de överskrider detta ofta. Jag gissar att 3:an och 5:an är exakt lika dåliga.

Jag har inte inbillat mig. Att köra för långa pauser måste dessutom vara kontraproduktivt. Antingen använder de flesta samma teknik som jag själv, eller så passar de på att göra något annat borta från TV:n under pauserna. Själva poängen med TV-reklam är ju att folk ska se den. Inte kolla på andra program under tiden.

Om problemet Tv4 har är att det är för många köpare av dessa dyrbara 12 minuter, finns det en enkel lösning. Höj priset.

Storasyster bestämmer

Jag läste nyss en artikel om att barnmorskorna i Sverige fortsätter att predika nollvision för alkohol till ammande mödrar. Trots att Livsmedelsverkets nya råd är att det är helt ok att dricka 1-2 glas vin 1-2 ggr per vecka. Och att de medicinska tester som gjorts visar att alkoholhalten i modersmjölken är lika hög efter 2 glas vin som efter 2 glas 7Up. Eller två glas filmjölk.

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article3733142.ab

Deras skäl till nollvisionen lyder "detta ger utrymme för föräldrar att tolka det som att det är helt ok" och "är det tillåtet att dricka lite blir det lätt mer".

Storebrorsmentalitetens Sverige. Trots vetenskapliga bevis och råd från den statliga myndigheten anser sig storasystrarna barnmorskekollektivet att de har rätt att förmedla sin egen subjektiva tolkning till alla nyblivna föräldrar. Här sätter vi som alltid ribban efter den lilla klick som inte sköter sig.

Ett litet tips: jag tror inte de som verkligen har problem bryr sig om vare sig vad Livsmedelsverket säger eller ett gäng syrror. Och er uppgift är att förmedla information, inte predika egna uppfattningar.

Sunt förnuft känns som den självklara ledstjärnan i den djungel som blivande och nyblivna föräldrar verkar hamna i.

Så fruktansvärt irriterande: Ryggsäcksmongon

Det verkar inte som om alla känner till att bussar har begränsade utrymmen. Och att det är fler än en person som ska få plats.

De personer som på bussen har ryggsäck, helst en fullpackad som står ut 50 cm från ryggen och tecknar Quasimodos kusin i profil, verkar i alla fall inte förstått detta enkla faktum i livet.

Fler än en gång har jag bokstavligen med all kraft fått pressa min kropp mellan en ryggsäcksmänniska och sätena för att komma fram. Eller ännu värre, komma av bussen i tid innan den åker vidare. Utan att personen vare sig flyttat på sig eller lättat på lasten.

Detta är ett upprop till alla ryggsäcksmongon: vi är trötta på att få en Fjällräven i ryggen eller magen när vi åker buss och som tar upp platsen för halvvuxen person.

Om ni nu har sådan separationsångest från säcken, varför åka buss? Varför inte göra det ryggsäcken är konstruerad för?

Gå.

onsdag 5 november 2008

Nej, jag vägrar

Jag tänker inte kommentera presidentvalet och den nya presidenten. Säkert den enda bloggaren i hela bloggosfären som inte ska proffstycka något smart om valet men jag tänker inte ägna mig åt någon politisk grupponani.

Jag vägrar.

Inte för att fel kille vann utan för att jag är less. Låt hyllningskörerna äntligen gå och lägga sig. Nu är det bara upp till bevis som återstår.

Hur dum får man bli?

Jag läste precis på Expressen att en tonåring skadats svårt när han försökte göra en bomb. Hemma i köket. Och inte ens i sitt eget hem utan på ett elevhem där en massa andra elever också bor.

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1357754/bomb-pa-studentboende-en-skadad

Vad är det med tonåringar egentligen? Trots flera stora olyckor varje år med hemmagjorda bomber, smällare och brännande av fyrverkerier, och som alltid uppmärksammas stort i såväl tidningar, nätet som radio/TV så fortsätter korkade ungar att koka bomber på spisen hemma.

Den här gången riskerade personen dessutom att skada och döda en massa oskyldiga kompisar och inte bara sig själv. Rena turen att ingen annan kom till skada.

Hur dum får man bli egentligen?

Precis det sa en kille till mig när jag var 17 år om sin tvillingbror som jag precis hälsat på och som förlorat hela sin högerhand några år tidigare en olycka med hemmagjorda smällare.

tisdag 4 november 2008

Skönt efteråt

Nu är jag jättetrött. På presidentvalet. Jag gillar verkligen politik men nu ska det bli sagolikt skönt att det är över i natt.

För idag, imorgon svensk tid, blir Obama USA:s första svarta president. Jag trodde länge McCain skulle ta hem det men han har varit ruskigt trött den senaste månaden.

Och nu är jag ruskigt trött. Till och med oinitierade, popvänstermänniskor som pratar i ett av P3:s alla ungdomdomsprogram dom kör dygnet runt har gett sig på att prata amerikansk politik, trots att majoriteten inte ens kan något om svensk politik. Alla har helt plötsligt blivit experter.

Imorgon är det äntligen över.

Teknisk imbecill

Jag hatar teknik. Så, nu har jag sagt det. Det ska bara funka. Jag bryr mig om att vara hyfsat uppdaterad i innehav. Men jag vill inte syssla med dem.

Trådlösa nätverk i lägenheten som inte fungerar. Hata. Krånglande iPod. Hata. Trasslande surf-funktioner på mobilen. Hata.

Enda anledningen varför jag utsatte mig för plågan att behöva lära mig ny teknik, om aldrig så förenklad, när jag ville börja blogga är just det. Att jag ville blogga. Men inte ens den enklaste manual räcker ibland för mig.

Jag är en teknisk imbecill.

Love boat

Nyligen fick jag höra en bekant på en middag lite generat dementera att han och hans fru kollar på "Färjan" på Kanal 5, vilket en tidning skrivit om i en interjvu nyligen, utan bara hade zappat runt lite och kollat typ en lite kvart eller så. Dom gillade absolut inte programmet.

Det där förstår jag inte. Jag tycker inte alls att det är något att vara generad över. Det var länge sedan en dokusåpa visade en riktig del av svenska folket. För de som åker på Finlandsfärjorna är medelsvensson. Bosse och Mona i Bredäng liksom. Och de tycker verkligen att det är lyxigt att dricka öl i baren klockan tre, handla två flak starköl i taxfreen, äta gravad lax och potatisgratäng i buffén och sen supa sig drängfull och dansa till Arvingarna som uppträder live. Igår var det till och med ett brudpar som valde att ha sin fest på båten.

Personligen skulle jag inte välja att spendera en fredagkväll på en färja. Tycker inte det verkar ett dugg kul. Men jag erkänner. Jag tillhör inte heller majoriteten av befolkningen. Skillnaden mellan mig och min bekant är att jag inte alls är generad över att gillar att titta på det på TV. Och jag gillar det inte för att skratta åt dem. Det handlar inte om elitism. Utan för att jag verkligen tycker att det är intressant att få en inblick i deras liv.

Av samma anledning gillar jag "Ensam mamma söker". Där har mammorna permanentat hår, jobbar på Lindex, har bårder och blommiga tapeter i köket, furumöbler och tycker att höjden av snygg inredning är två stora mörkgröna skinnsoffor och ett glasbord. De har begonior i fönstren och åker till Göteborg på semester. Och de är alla ungefär lika gamla som jag är.

Det är på riktigt. Det är så Sverige ser ut.

Dubbelmoral bakom vindrutan

Jag erkänner. Jag har dubbelmoral.

Jag gillar att gå och går ofta, både på promenader och som transportsätt. Om man bor och jobbar i innerstan som jag innebär detta att jag korsar en och annan väg varje promenad. Och där får man samsas med bilar. Eftersom jag inte vill dö i trafiken väljer jag att korsa vägarna på övergångsställen, och här har man alltid företräde sedan zebralagen infördes. ALLTID. Så jag hävdar min rätt och går därför över vägen när det passar mig. För jag har FÖRETRÄDE.

Nu har jag ju som sagt ingen dödslängtan och jag söker därför ögonkontakt med föraren. Gärna blänger jag surt om bilen åker för fort fram mot mig. Och stannar den inte alls svär jag omedelbart och pekar på huvudet parallellt med att jag mimar åt föraren "ÄR-DU-DUM-I-HUVUDET?".

Jag hävdar min rätt. För jag har FÖRETRÄDE.

Och det hindrar inte alls mig när jag kör bil att strunta i att stanna vid varje övergångsställe och inne i bilen svära åt dumma fotgängare som bara går rätt ut i gatan.

Att läsa det så här rakt upp och ner får mig att känna mig lite pinsam. Men jag erkänner det ändå utan omsvep: jag har dubbelmoral.

Fånigt

Idag på vägen till jobbet såg jag något otroligt fånigt.

En innerstadskille (ni vet vad jag menar) står utanför en öppen bil, lutad neråt. Och när jag kommer förbi bildörren ser jag att han inte knyter skosnöret. Utan sätter på en gul chiuaua en polotröja.

Vet inte riktigt vad som är fånigast faktiskt. Att hunden behöver en tröja. Eller att det var en just en kille som höll på med detta otroligt tramsiga.

Kan inte låta bli att tycka det är omanligt, hur politiskt inkorrekt det än är. Tacka vet jag riktiga hundar (definitionen är att man inte ska kunna trampa på dem utan att märka det), som rottveilers eller labradorer. Till och med en tax går finfint.

Och dom behöver dessutom inte polotröjor på vintern.

måndag 3 november 2008

Inte insnöad

Det visade sig tidigt i mitt liv. Jag samlar inte. Okej, när jag var riktigt liten samlade jag på gosedjur som så många små barn. För att det var det finaste i livet när man var 3 år. Att få ett nytt gosedjur. Luktisar var också populärt något år när jag började första klass 1982. Där stannade det. Sedan dess har jag inte samlat.

Samma företeelse som yttrade sig som samlande när man var liten blir som vuxen ett riktigt djupt intresse för något. Få människor samlar på något seriöst efter att de fyllt 10 år men många vuxna har åtminstone ett stort intresse, kan vara ett ämne också. Som de fördjupar sig i. Jag tar några exempel ur min egen värld. A är besatt av jakt och lägger mycket vaken tid åt jakttidningar, jaktresor eller annat jaktrelaterat. J är otroligt intresserad av politik och samhället och alla böcker han läser, eller tidningar för den delen, handlar om detta på ett eller annat sätt. En annan J är konstintresserad, speciellt foto. Och P är extremt teknikintresserad, även design, och kan otroligt mycket om just detta område. Slutligen är min äkta hälft väldigt intresserad av musik, framför allt death metal (jag vet, det går inte att lyssna på) och läser till och med tidningar om sådan musik. Förutom att köpa skivor och springa på konserter.

Själv fortsätter jag på inslagen bana. Jag kan inte upprätthålla intresset för ett enda ämne. Det går bara inte. Tidigare trodde jag att jag bara var lat. Nu tror jag att det är en kombination av kort attentionspan, lathet och helt enkelt dåligt tålamod. Jag pallar inte ens att spela TV-spel en längre tid. Jag blir uttråkad. Missförstå mig inte, jag är en extremt nyfiken person som vill veta mer om saker. Till en gräns. Och den gränsen nås mycket fort inom vissa områden, lite mindre fort inom andra.

Jag har helt enkelt inte snöat in på något.

torsdag 30 oktober 2008

Grodsolning

Jag har nyligen varit på Gran Canaria och fick där veta något nytt.

Där finns en jättelång strand som befolkas av naturister a.k.a nakna människor. Många tyskar, vilket säkert bekräftade inte bara mina fördomar. Dom spelar strandtennis nakna. Går stavgång. Står och hänger. Tydligen vill naturistkollektivet stå upp och sola så mycket som möjligt. Förmodligen för att man visar mindre av kroppen när man ligger ner. Inte vet jag.

Men när de ligger ner är det vanligt med grodsolning. Det innebär helt enkelt att personen, man eller kvinna spelar inte roll, drar upp benen som en groda för att kunna sola insidan på låren. Och insidan på....andra delar beroende på hur man ligger.

Ett annat sätt att uppnå samma effekt är helt enkelt att stå mycket bredbent.

Fräääscht tycker jag.

fredag 17 oktober 2008

Det är politik det handlar om

Jag förstår faktiskt varför folk i Sverige tills största delen önskar att demokraterna vinner valet i USA. Bush tog en hel del impopulära beslut. Han är helt enkelt en impopulär kille i hela världen. Och det är väldigt lätt att glömma bort att USA har personval, alltså blandar man ihop McCain med Bush. Obama är snygg. Han är ung. Han är svart. Jag skulle absolut också önska att en svart man blev president i USA. Eller en kvinna.

Men det är politik det handlar om. Inte en skönhetstävling eller ett kvoteringsrace. Och Obama är mer vänster är en socialistisk socialdemokrat i många frågor. Han vill förstatliga alla skolor och förbjuda friskolor. Han är emot frihandel. Vilket i praktiken innebär att han vill att dyr amerikansk industri ska gynnas på bekostnad av billigare i U-länderna. De fatttiga ska förbli fattiga. Bara för att nämna några saker.

Folk i Sverige har väldigt svårt för Palin också. Inte heller konstigt. Sarah Palin är väldigt långt ifrån en svensk kvinna. Hon gillar vapen och jagar. Hon är emot abort. Hon är mycket religiös. Men hon är en genomsnittlig amerikansk kvinna i en liten stad. Där majoriteten bor. Långt ifrån Sex and the city och LA. Medelamerikanskan bor i en liten stad, har traditionella kristna värderingar och en klassisk syn på man och kvinna. Många är hemmafruar. Alla går regelbundet i kyrkan.

Nu ligger McCain under. En hel del dessutom. Mycket på grund av den ekonomiska krisen som gynnat Obama. Det är i och för sig inte antal väljare som styr vem som vinner i USA, lätt att glömma bort men så är det. Det är antal elektorsröster man får.

Men nu börjar även jag, som varit fast övertygad om seger för McCain hela året, tvivla.

Nu börjar även jag tro att Obama faktiskt kan ta hem det här. Även om det kommer att bli mycket mer jämt än opinonsläget skvallrar om just nu.

torsdag 16 oktober 2008

Så fruktansvärt irriterande: mataffärsfipplarna

Klockan är halv sju. Du har suttit på ett möte och magen kurrar. Du blir blöt om fötterna av regnet och bilar som kör fort över vattenpölar. Det är din tur att handla. Det forsar ner mer vatten på skorna när du försöker fälla ihop paraplyet för att gå in i affären.

Det är här det börjar. Redan utanför. Genom att du försöker komma in i affären men nästan inte lyckas eftersom fyra personer har bestämt sig för att hålla en gatukonferens 5 cm utanför affärens dörrar. Helt obekymrade över att de står i vägen för alla som ska ut. Och in. Du tränger dig förbi och går in i en av personernas matpåse. Första anhalten är brödet. Och där tar det stopp igen. Av en tvillingvagn som blockerar hela gången. Mamman flyttar långsamt på sig och du suckar strax bakom. Du ser knäckebrödet men kan inte nå det. Vagn i vägen. Mamman kollar på orkidéer på hyllan precis bredvid.

När du sedan försöker att snabbt ta dig till mejerihyllan stöter du på nästa problem. En person som pratar i mobiltelefon. Och eftersom det verkar som om många människor är utrustade med minimal simultankapacitet går allt i ultrarapid. Bla bla bla. Tre steg framåt. Bla bla bla. Långsam handrörelse mot mjölken. Bla bla bla. Eftersom du inte har lust att stanna kvar på ICA till stängningsdags eller höra om brudens fredagskväll och vem som gjorde vad försöker du köra om. Snabbt förbi grönsakerna, en gurka i ena handen, två apelsiner i den andra. Och en lök i farten. Du är nästan framme vid kassorna, du kan se dem.

Då blockerar ett medelålders par gången. Som pratar om vilken choklad de ska välja. Och därför har stängt av syn och hörsel. Till slut får du morra fram ett "urrrsäkta" och tränga dig förbi. Bara för att hamna bakom en till mobilpratare som plockar upp en klementin, en klementin till. Bla bla. En gurka. Bla bla. "jag ska ha en påse också, just det ja". En lök. En till lök. Bla bla. "oj, jag har glömt koden". Bla bla. "nu glömde jag en till påse". Bla, bla, med mobilen fastklämd mellan axel och blomkålsöra.

Svettig, irriterad 25 minuter senare lämnar du butiken.

Om du kan komma ut utan att snubbla på en person som bestämt sig för att precis utanför dörren till ICA är ett bra ställe att ställa ner kassarna på och läsa ett sms.

onsdag 15 oktober 2008

Jag tar ansvar över min egen ekonomi

Folk har flytt från facken. Läs LO. Akademikerförbunden Saco och Unionen har inte alls tappat lika mycket och är nu större än LO. Folk har även flytt a-kassan. För en höjning på i snitt 120 kr per månad, motsvarande 2,6 cigarettpaket.

Nu är majoriteten av de 500 000 som lämnat a-kassan sedan 2006 antingen folk nära pensionen eller sådana som har jobb där de bedömer att risken för arbetslöshet är minimal. Men de andra verkar bara dumma i huvudet tycker jag.

Jag är själv med i SACO och har varit sedan jag började jobba. Men inte för att de ska förhandla lön åt mig eller något annat kollektivt trams. Det vill jag göra själv. Utan jag är idag med av ett enda skäl: inkomstförsäkringen som ingår. Med den får jag 80 % av min befintliga inkomst i 120 dagar. Maxbeloppet du kan få av a-kassan är 14 960 kr innan skatt. Med min försäkring får jag mellan 10 000 och 15 000 kr mer innan skatt . Som mest kan du få 25 000 kr mer än a-kassan (maxnivån är 50 000 kr). Varje månad.

Är det inte med i a-kassan får du inte ens 11 000 efter skatt. Inte smart.

Jag skyddar mitt hem och saker med en hemförsäkring. Lika naturligt är det för mig att skydda min ekonomi. För knappt 500 kr i månaden får jag medlemsavgift, a-kassa och inkomstförsäkring. Och en ful tidning som jag kastar. Jag är bara med för a-kassan och försäkringen. Om jag blir arbetslös motsvarar försäkringens FÖRSTA utbetalning hela 18 månaders avgifter. Lätt att räkna ut att du går plus snabbt. Och det är betydligt större risk att jag blir arbetslös än att min lägenhet brinner upp.

Varför folk inte resonerar likadant är förbluffande tycker jag. Den 18 september i år tog LO beslutet att införa en inkomstförsäkring för sina medlemmar. Smart. Att äntligen erbjuda valuta för pengarna. Även om detta innebär att folk går med i LO tycker jag att det är bra.

Jag tar ansvar över min och min familjs ekonomi. Gör ni?

måndag 13 oktober 2008

Rest in peace

Jag var en av de lyckligt lottade 10-åringarna som fick se "V" för mina rätt liberala föräldrar i mitten av 80-talet. Det fick inte alla. Det gav mig faktiskt en viss status, och eftersom mitt urprungsläge i klassen inte var i toppskiktet var det välkommet. Det var trevligt.

Kvällarna då "V" gick var magiska. De häftiga kläderna, den snygga hjälten, motståndsrörelsen, elaka Diana, ondskefulla ödlor. Så otroligt spännande. Jag minns fortfarande vissa scener. Som när man för första gången får se Diana och en av hennes polare ta en vit mus i svansen och äta upp den levande. Eller när tjejen som blir gravid föder sitt hybridbarn och det är tvillingar, en ödla och en människa. Eller när man upptäcker vart alla försvunna människor tagit vägen; de sparas i kokonger för att vara färsk mat. Wow. Såå coolt. I minnet. En 10-årings minne.

Så därför vill jag inte se den igen. Eller tycker att en remake är en bra idé: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2204&a=839552

För om jag såg den igen skulle jag se alla urusla specialeffekter, B-skådisar och dåligt manus. Och det vill jag inte. Och att göra om den med dagens teknik skulle göra att den är som alla andra dussinserier om spöken, vampyrer och monster. Jag vill ha mitt minne i fred.

Rest in peace, V.

torsdag 9 oktober 2008

Snarkning i knät

Jag hörde en överpositiv tjej på TV säga att "doften av kaffe på morgonen kan göra min dag". En äckligt positiv person. Är det inte lite övermänskligt ändå, med människor som alltid lyckas vara hoppfulla och positiva trots skit, mongon och fan och hans moster? Och att samma människor blir fulla av lycka av lite kaffelukt av pressobryggaren en regnig tisdagmorgon i november?

Jag är inte positiv. Ytterligare en del av mig själv jag lärt känna sedan jag fyllt 30. Det första var att jag inte är spontan. Det andra är att jag inte är positiv. Jag är inte någon gnällspik som aldrig kan vara glad. Absolut inte. Jag är ofta glad. Men jag kan ta ut saker i förskott och förvänta mig att något negativt ska hända. Och jag blir gnällig om jag är sjuk och sur när jag är hungrig. Jag har också insett att min självbild som positiv tidigare handlat om att jag är den mest positiva i min familj. Dom har många bra sidor men optimism är inte en av dessa. Ingen i min familj har någonsin blivit uppfylld av lycka en hel dag för lite kaffe.

Men då blir man ändå lite varm i själen när man plötsligt hör ljudet från knät. Ljudet av den snarkande katten Lennart som ligger som en orange makaron i knät. Och snarkar högt. Totalt avslappnad.

Då blir jag också uppfylld av total lycka för en stund. För det lilla.

Sorry Glenn

Är det någon som vet vem Glenn Strömberg är? En fd fotbollsspelare med hockeyfrilla från....javisst, staden där alla Glenn bor, Göteborg. Han sitter ibland i en TV-studio och "och prratar fottboll".

Är det någon som tänker på Glenn när ni antingen ser en kastrull eller hör ordet intelligens?

Den associationen har folk på OBH Nordicas reklamavdelning.

"Intelligenta kokkärl" är den slogan som framförs när Glenn talar om hur viktigt det är med bra kastruller när HAN lagar mat i en TV-reklam som rullar nu.

Sorry Glenn. Men det är inte dig jag tänker på när jag hör ordet "intelligens". Eller ser en kastrull.

Jag skulle vilja säga det här till OBH Nordica:
Gör om, gör rätt.

tisdag 7 oktober 2008

Finns det en bilhimmel?

En del människor tillskriver någon av sina ägodelar personliga egenskaper. Man har en relation till dem. En personlig. Många har det just till bilen, eller kanske båten. De får namn, egenskaper, de delar upplevelser. Ägandet är inte bara ägande, det är lycka. Och när de försvinner minns man dem som....vänner.

En liten svart Toyota Corolla. Som jag bucklade till i ett parkeringsgarage. Avgassystemet lossnade. Mekanikern lagade. Bromsarna slutade fungera. Mekanikern lagade. Kylaren la av på vägen hem från jobbet. Mekanikern lagade. Hon hette Skrutten.

För över 2 år sedan blev jag tvungen att göra slut. Trasig efter en misslyckad besiktning. Och jag minns att jag stod i sovrumsfönstret och med en klump i halsen och blöta ögon såg http://www.skrotabilen.nu/ komma med stora gripklor, krossa fönstren och lyfta bort henne. För alltid.

Våra minnen är många. Det var bilen jag tog körkort med. Som jag åkte hem till mitt ex med för första gången, i ösregn och ett antal felkörningar. Som tog mig ur lägenheten när jag var sjuk en period. Som jag flyttade med när vi gjort slut. Som jag åkte till Visby med tjejerna med när jag var singel. Som jag och min numera man åkte på utflykt i när vi precis träffats. Som jag flyttade katt och saker i när vi flyttade ihop.

Jag hoppas det finns en bilhimmel.

Tantsur

Bloggvärldens blonda gulletuss Blondinbella är duktig på PR. Antagligen har hon fått hjälp hittills. Och hon har en av Sveriges mest lästa bloggar. Bra jobbat.

Men det här upplägget i dagens Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3476049.ab

där hon själv säger att "det måste vara okej för en 17-åring att ta ett glas vin då och då" appropå att någon anmält henne till socialen pga hennes inlägg om när hon dricker, har hon nog stått för själv. Utan PR-byrå.

Med risk för att låta medelålders och tantsur, nej, det är inte okej att ta ett glas vin när man är 17. Det är olagligt. Det är nämligen olagligt att servera alla under 18 på krogen. Det är också olagligt att sälja alkohol på Systemet till någon under 20 år. Och det är olagligt att köpa ut till någon under 20 år. Alltså, det är olagligt att dricka när du är 17.

Så ett tips till dig, Blondie. Om dina föräldrar tycker att det är ok att du dricker, fine. Det har i alla fall inte jag några synpunkter på. Det tyckte mina var ok, under rimliga omständigheter det vill säga. Men sluta blogga om det tills du når laglig ålder.

fredag 3 oktober 2008

Var är brudarna?

Det är två år efter att sossarna skrev historia och valde sin första kvinnliga partiledare. Då pratades det mycket om jämställdhet och kvinnlig representation i politiken. Mona gav direkt regeringen några kängor i den riktningen. Sen var det tyst.

Och tystnaden har ackompanjerats av städning i S-toppen och utnämningar. Av män. Och nu när har även den ondaste av de onda, Marita Ulvskog äntligen avgår, ersätts hon av....en till medelålders man.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3450835.ab

Men Mona, var är brudarna? Är inte dom bjudna?

Finns det verkligen ingen ny generation s-kvinnor, när Pekgul är förvisad till kvinnoförbundet och Messing, Wallström, Winberg och Lindh alla är borta från partitoppen? Sveriges största parti och det finns inte en enda kompetent kvinna för Mona att välja.

Ska bli spännande att se hur hennes regering ser ut om hon lyckas få väljarna att missnöjesrösta bort alliansen från makten 2010.....

torsdag 2 oktober 2008

Mums

Nu har man avslöjat vad man åt i en av världens mest kända måltider. ""Sista måltiden", målad av Da Vinci.

http://www.alltommat.se/jesus-at-al-och-apelsiner-1.11825

Jesus äter ål. Och apelsiner.

Jättemumsigt.

onsdag 1 oktober 2008

Anmäl till DO!

Aftonbladet skickade ut tre killar för att uppleva "Ladies night" i Globen. Som ett litet experiment av nyfikenhet.

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article3421680.ab

Vad händer egentligen i en lokal med bara kvinnor och en scen med halvnakna sexiga män som showar och ibland visar snoppen? En strippföreställning light med sång och tal. Det står "endast kvinnor" på biljetten och herrtoan är tillfälligt borttagen genom en stor högklackad sko som markering. Kvinnorna fäller sexistiska kommentarer och trakasserar killarna när de vill gå på toan och då måste dela med kvinnorna. De byter plats när killarna sätter sig ner på konserten. Tre gånger. Alla signalerar att de inte är önskvärda. Stämningen gör att killarna till slut inte vill vara kvar utan drar iväg tidigare från konserten.

Varför är det ingen man som i jämställdhetens namn anmält konserten till DO? Att skriva "endast kvinnor" på biljetten och ta bort herrtoaletten är solklart diskriminerande. Tänk er att det istället stått "endast män" på biljetten. Då hade en anmälan kommit av någon politisk korrekt feminist så fort första biljetten släppts. Eller tänk er, ännu värre, om ordet istället hade varit vita?

Otroligt intressant att kvinnor, som i livstider bland annat fått leva med plumpa sexistiska kommentarer, visslande och obscena gester från män gör exakt samma sak när de träffas i grupp.

Vi är inte så olika när allt kommer omkring.

tisdag 30 september 2008

Sjungande American psyko

De flesta har hört talas om boken "American psycho", denna märkliga bok om en seriemördare som frossar i äckliga detaljer på ett nästan dokumentärt sätt. Morden skildras med en obducents kliniska förhållningssätt, och detaljerna är många och precisa.

De som säger att den är ytlig och framkallar illamående har rätt. Men bara inledningsvis. Och de som stannar där i sin analys visar att de bara skrapat på ytan och nöjt sig med det. För boken är en lysande kritik mot den amerikanska framgångskulturen, ytlighet, konsumtion och lyx. För Patrick Bateman, huvudpersonen, existerar bara yta och kontroll . Han kontrollerar sitt utseende med ritualer, träning, späkning och märken. På samma sätt förhåller han sig till sin omgivning. Allt är yta och andra människor är på sin höjd ointresssanta och korkade. Det som inte är perfekt är bara resultat av dålig kontroll. Han är överst i näringskedjan. Andra personer är till för hans njutning, vilken han tar. Då är han gränslös. Tills kontrollen gradvis försvinner och som en spiral försvinner han neråt neråt mot fullständigt sammanbrott. En skarp bild av en människas, eller kanske samhällets? förfall.

Den är mer aktuell är någonsin, med 2000-talets lyxkonsumtion, amerikanska presidentvalet och den finansiella krisen som bakgrundsmusik.

Idag läste jag att den kanske ska sättas upp som musikal.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2374&a=832494

En genre som löser alla problem huvudpersonerna har med lite dans, hjärta och smärta och en trudilutt. Paljetter och plötsligt brista ut i sång. Bateman skulle inte kunna vara med malplacerad.

Känner redan hur bara tanken gör mig illamående. Dålig idé. Jättedålig.

Men läs boken.

fredag 26 september 2008

Vart tog pinnen vägen?

När jag växte upp på 80-talet fanns det två djur som var coolast att ha som barn, om man då inte hade en hund eller katt som är eviga favoriter. Och det var dels dansmöss (skaffa två och du hade 2000 tre månader senare) och.....dadam...vandrande pinnen.

Pinnen kunde vara bara några centimeter lång, eller nästan en decimeter. Och alla bodde de i ett litet terrarium. De hade också en pinne att sitta på. Och när man hälsade på en av de lyckliga frågade man alltid " var är den, jag ser den inte" och ungen pekade nöjt på en av prydnadspinnens alla grenar. "Där. Där är den! Man ser den inte" var den stolta kommentaren. Och det var såå coolt.

Va? Ett djur som man inte kan se och inte gör något annat än.....att se ut som en pinne. Undrar vad vandrande pinnen tänkte varje dag när den vaknade?

""Hmmm, när jag ätit upp det här bladet undrar om jag inte skulle ägna dagen åt att.....nu vet jag! Sitta alldeles alldeles still och se ut som en pinne. Hela dagen. "

torsdag 25 september 2008

Skylla-ifrån-sig-samhället

Om man googlar "kränkt" på svenska sidor får man upp 321 000 sidor. Det är dagens modeord. Zaremba hade en bra artikelserie i våras i DN om detta och om att anmäla till olika ombudsmän.

Jag har tidigare bloggat om att Sverige lär sina medborgare avundsjuka tidigt. Vi lär oss också att skylla ifrån oss. Men det behöver man inte infödd för att kunna.

Ett irakiskt par glömde sin son på perrongen i Lund.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3385885.ab

Och lämnar därför in en anmälan till diskrimineringsombudsmannen för att de hävdade att det var pga att de var invandrare som tåget inte stannade. Detta är inget de har med sig från Irak, det är något svenska staten och kulturen har lärt dem. Det är något vi lärt dem när de flyttade hit: att inte ta sitt eget ansvar för saker utan att skylla ifrån sig. Den här gången på tågpersonalen.

Föräldrar har ansvar över sina barn. Punkt. Spelar ingen roll om du är brun, vit, orange eller blå.

Det är otroligt sorgligt på något sätt. Att vi lever i en värld där man reducerat människors ansvar över sina egna liv så till den grad att det nu är konduktörens fel om vi glömmer våra egna barn på perrongen.

ps. det hör till saken att ungen inte kom till skada utan hela tiden passades av en vän till familjen som följt med dem till tåget

onsdag 24 september 2008

She devil

Jag förstår precis den undersökning som Aftonbladet idag publicerar om att kvinnor mår sämre om de har en kvinnlig chef.

http://www.aftonbladet.se/wendela/jobbet/article3381998.ab

Jag haft många dåliga chefer i mitt liv. Men av de kvinnliga jag haft har 3 av 3 varit usla. Är inte det anmärkningsvärt? På första plats av dåliga chefer kommer en man, sedan är andra och tredjeplatsen kvinnor. Jag har ägnat ganska mycket tid åt att reflektera varför just jag har haft så många inkompetenta chefer. Ett tag gav jag mig själv den superkvinnliga slutsatsen att det nog var mig det berodde på. Nu har jag landat i otur, och en liten liten portion eget ansvar. Jag är ju inte heller perfekt.

Men slutsatsen varför samtliga kvinnliga chefer jag haft varit floppar är en annan och främsta skälet är detta: kvinnors ständiga revirpisseri sätter käppar i hjulen för oss alla. Prestige, revir, osäkerhet i en härlig röra. Min första chef, kalla henne H, var visserligen otroligt snäll. Så snäll att hon gick in i väggen, blev för full på varje after work och stötte på en av killarna. Osäkerhet var hennes största problem som ni märker. Min andra, kalla henne N, var en fullfjädrad kontrollfascist som inte litade på någon av sina medarbetare, detaljstyrde, tog åt sig äran för allt och ägnade otroligt mycket tid åt att bevaka sitt eget territorium. Likaså chef nummer tre, B. Båda två behandlade, som ni säkert gissade, killarna bättre än tjejerna.

Jag har hört samma beskrivning av andra kvinnliga chefer som lyckligtvis inte passerat i min väg men väl någon bekants. Det gäller även till viss del konflikter mellan kollegor.

Det finns ett mönster. När det inte funkar mellan två kvinnor handlar det nästan alltid om revirfajter och/eller att minst en av de inblandade är osäker. Vilket resulterar i kontrollbehov, misstänksamhet, detaljstyrning och negativ energi. Mycket dåliga ingredienser för fungerande relationer.

Om kvinnor kan sluta se andra kvinnor som hot och istället ser dem som individer, och gör en ansträngning att brotta ner känslan av att manifestera vem som är högst i rang och sitt eget revir när det pockar på (vilket det alltid gör förr eller senare) skulle vi vara en bra bit på väg.

Och löser vi detta problem har vi automatiskt tagit ett steg på jämställdhetsstegen, för jag är sedan länge övertygad om att kvinnor är ett av andra kvinnors stora hinder i karriären.

tisdag 23 september 2008

Äntligen rättvisa

Jag blir glad när jag läser att Anders Borg äntligen börjat rikta samtalet mot ideologi. Och ännu gladare blir jag när han ger sig på rättvisebegreppet.

http://www.expressen.se/kronikorer/ann-charlottemarteus/1.1308762/ann-charlotte-marteus-alla-far-pasar

Vänstern har alltid fått slita och slänga med ordet "rättvisa", ett monopol högerflanken måste ge sig på. Inte minst tror jag att det blir viktigt i valrörelsen, då detta ord hittills i alla fall varit vänstern i princip enda oppositionsretorik. Och att ostört få stå och skandera "rättvisa" utan krav på förklaring vad detta är och en rejäl ideologisk diskussion om en annan definition borde inte längre vara ett faktum.

Anders Borg har i alla fall gläntat på dörren: rättvisa är när alla startar med samma påse pengar när Monopol börjar, inte har samma kvar när spelet är över.

Mer vänster än vänstern

Igår var jag på ett intressant seminarium med Hans Bergström, där han pratade om McCain och amerikansk politik i samband med att han nu kommer ut med en bok om John McCain.

Där fick han en fråga hur han som gammal DN chefredaktör och därmed som all annan media i Sverige är demokrater, blev republikan. Om det berodde på att han nu bor i USA sedan länge, om det är så att svensk media filtrerar amerikansk politik eller om de bara inte kan något om det. Svaret var ja på alla frågor, vilket bara bevisar tesen som vi är flera som driver.

Han sa också en del intressanta saker om Obama, som sällan kommer fram. Han är i många frågor mer vänster än socialistiska socialdemokrater. Han är emot frihandel. Han vill höja bolagsskatten till den högsta i världen (den är idag näst högst), han vill förhindra friskolor och förstatliga hela skolsystemet. Han är emot kärnkraft och vill satsa på vind och vatten. Han vill höja arvsskatten till 50 %. Bara för att nämna några saker. Saker som inte ens socialdemokraterna skulle drista sig till att ens diskutera internt.

Men det är klart. Det är lätt att vara för en politik i ett annat land när man aldrig behöver leva med resultatet.

måndag 22 september 2008

Ett steg på vägen

Äntligen höjer man gränsen för statlig skatt. Från dagens 28 400 kr till 31 700 kr. Fortfarande kommer man inte upp i den gräns skattereformen satte 1990 och som alla partier var överens om, det vill säga att max 15 % av befolkningen ska betala statlig skatt. I dagsläget är det över 22 % men i alla fall.

Ett steg på vägen mot en rimligare skattepolitik.

fredag 19 september 2008

Ingen humor

Extrema muslimer har redan bevisat att de inte har humor.

Nu kommer beviset att inte heller kristna har det. Inte ens i lilla sekulariserade Sverige.

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article3338296.ab

Personligen tycker jag Betnérs liknelse av Jesus som promiskuös bög för att han omger sig av 12 killar i klänning var rätt kul.

Argumentet Gud

Igår såg jag en amerikansk fotbollsmamma och mormon argumentera varför bögar inte ska få adoptera. Hon var deltagare i programmet "30 days" och flyttade därför in hos ett bögpar med fyra adopterade söner i trettio dagar. Bögparet levde exakt samma liv som hon, inkl. kyrkan med enda skillnaden att deras kyrka predikade tolerans.

Och det argument hon körde, och alla andra i den kristna högern i USA, var givetvis "Om Gud avsåg att män skulle ha barn hade han gett dem en livmoder".

Håller helt med.

Om Gud inte avsåg att vi skulle knarka hade han inte skapat kokaplantan, opiumvallmon, hampan och roliga svampar.

torsdag 18 september 2008

Lökig slogan

Mitt favoritgodis är Maltesers. Det har det varit sen jag provade första gången som fjortonåring på grönbete i Torquay. På språkresa. Jajamensan. Det var inte det enda jag provade första gången där men det går jag inte in på närmare.

Varför har ett sånt gott godis så otroligt lökig slogan undrar jag. De har säkert betalat en massa pengar till en byrå och vad får de? En slogan som t o m jag, som är sjukt dålig på slogans, skulle gjort bättre:

"Maltesers - choklad på ett lätt och ganska frasigt sätt"

tisdag 16 september 2008

Trött på FRA

Någon mer än jag som börjar bli lite småtrött på FRA-frågan?

Ja, det var uselt hanterat av regeringen. Ja, det är otroligt viktigt med integritet. Ja, regeringen har varit särskilt usel på att förklara vad det egentligen handlar om så att missuppfattningarna fick växa fritt.

Men har alla kritiker missat poängen? 30 st ändringar för att säkra integriteten finns nu efter vårens anstormning av kritik. Och innan FRA-lagen gjorde säkerhetstjänsten exakt samma sak i decennier utan regler alls. FRA-lagen är en förbättring av den situationen hur illa man än tycker om detta.

Läste en bra krönika nyss.

http://www.expressen.se/kronikorer/ann-charlottemarteus/1.1301393/ann-charlotte-marteus-det-handlar-om-spioneri-inte-om-dagispolitik

One week på TV

Jag såg nyss att den fantastiska viktminskningsprodukten One Week, som jag bloggade om lite längre ner, nu gör TV-reklam. Med samma snygga skitsmala tjej.

Åh, vad bra! Då kommer maximalt med personer i Sverige få veta de hemligheter om smalningsprojekt som jag fått veta. Jippi.

måndag 15 september 2008

Så fruktansvärt irriterande: bredvid-gångarna

Vi svenskar har ett stort privat utrymmesbehov, vi gillar inte att folk står för nära. Jag är nog extra svensk i den bemärkelsen. Och det är bara att konstatera att en del av de personer som liksom jag går till och från jobbet över Kungsholmen inte är svenskar. I den bemärkelsen.

Jag lyssnar på musik. Jag går fort. Jag är på väg. On the go. Plötsligt ser jag i ögonvrån hur någon närmar sig bakifrån från vänster (eftersom jag försöker hålla höger när jag susar över gatorna och trottoarerna). Och istället för att öka takten och liksom spurta förbi, som jag gör när jag passerar någon, går personen jämsides med mig. Inte en liten sekund eller två, tillfälligt tills man har gått om. Utan går lugnt bredvid mig. Alldeles för nära dessutom, tills synes helt oberörd av det plötsliga utrymmesalarmet som utslösts "Okänd står för nära. Okänd står för nära. Avbryt genast. Jag upprepar, avbryt genast". Inget händer. Och jag ökar därför takten och intar nästan gångtävlingsgång för att snabbt ta mig därifrån.

Que? Vad håller du på med människa? My space, your space. Främling, gå vidare. Här finns ingenting att se.

fredag 12 september 2008

Jag vill ha allt som är ditt

Egentligen ogillar jag att skylla saker på struktur och samhälle, för mig är det nästan alltid individen och individuella val som är utgångspunkten. Men ofrånkomligt finns det vissa saker som man kan beskylla samhället och staten för.

I det här kalla landet fostrar man en annan typ av kyla. Avundsjukan.

Det börjar tidigt. På dagis. "Om du har ett äpple vill du dela det med mig, i en äppelmelodi. Eller tar du hela själv? Dela med sig eller snåla, en enkel fråga får man tåla." Sensmoralen är att oavsett ansträngning ska alla ha lika. Om en person har något ska man dela med sig till alla. Punkt. Inga undantag, inte men. Ingen fortsättning på meningen.

Det fortsätter hela skolåldern. Man får inte vara bäst på något. Utan skolan sätter nivån efter de elever som är sämst. Ingen ska sticka ut. Ingen får briljera. De elever som är extra duktiga får snällt sitta och vänta på att alla andra elever ska vända blad. Yppar man ett ord om specialklass för smarta eller särskilda matteklasser för extra begåvade elever får man onda ögat av alla i rummet.

Och därför sitter sedan majoriteten vuxna svenskar och vill ha det andra har utan ansträngning. Det är ju det vi alla har lärt oss. Man ska ha lika lön som de som jobbar när man själv inte jobbar. De som tjänar mest ska betala nästan 30 procentenheter mer i skatt, det räcker inte med att 30 % på 100 000 är 9 ggr mer i kronor än 30 % på 10 000 kr. Den rikaste regionen ska försörja de som inte är lika bra på att förvalta skattekronorna och attrahera invånare. Alla som har något mer än någon annan måste dela med sig. Det är det som rättvisa. Den definitionen på rättvisa har vänstern för evigt kidnappat. Att rättvisa inte är att den som anstränger sig mest ska få mest. Utan att rättvisa är att alla ska ha lika mycket oavsett ansträngning.

Svea fostrar oföretagsamma och avundsjuka söner och döttrar som vill ha allt som är ditt.

torsdag 11 september 2008

Kufintolerans

Ibland är det svårt att vara en social person. Faktiskt. För det uppstår förväntningar.

Förväntningar från andra som brukar resultera i placeringar bredvid kalasets största ufo med motiveringen "kan någon prata med honom så kan ju du". Vilket bland annat har gett mig den fantastiska upplevelsen att sitta på kanten ensam mitt emot ingen och bredvid en fågelskådande nykterist som sa tre ord på kvällen: sitt namn, fågelskådning och nykterist.

Det uppstår också egna förväntningar. Jag står alltid kvar och pratar med kufar när jag borde gått för länge sen. För att jag tycker synd om dem. För att jag inte kan gå. För att jag verkar tro att jag är någon social liten trollkarl som flyger omkring och tar hand om ufon och alltid bär ansvaret för att alla ska ha kul. Jag vet inte.

Men det är slut på det nu. Jag har utvecklat en kraftig kufintolerans. T o m den trögaste personen har nu insett att alla bär eget ansvar för att dom har kul. Och nu är det inte bara så att jag går direkt efter artighetsnivån.

Jag blir nästan irriterad och får ont i huvudet om jag står för nära.

onsdag 10 september 2008

En sten i jämställdhetsskon

Jag såg på Agenda i veckan, som på slutet av programmet hade bjudit in Marie Söderqvist och radiojournalisten Johanna Langhorst, som gjorde radioserien "Heliga familjen" i P1 med Bitterfittan Sveland. De diskuterade ämnet "Kan kärnfamiljen avskaffas?" och det är lätt att gissa vem som tyckte vad här.

http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=96001&from=program_ao

Jag är oerhört trött på jämnställdhetsdebatten och vänsterns problemformuleringsprivelegium. Var är den seriösa liberala feminismen någonstans? Hallå? Varför lämnar vi walk-over till ett gäng bakåtsträvande rödmössor som enligt sandlådepedagogik endast tycker 50% av allt är svaret och som predikar konspirationsteorier?

En stor jämställdhetsreform som redan införts är skattereduktionen på hushållsnära tjänster. Vilket gör att vi i min familj betalar 600 kr/månad för att slippa städa. Eftersom vi båda hatar att städa så mycket att det nästan gör ont. 600 kr har i princip alla medelklassfamiljer råd med. Vilket ändå utgör majoriteten av befolkningen hur mycket än vänstern vill få oss att tro något annat. Och om vi dessutom sänkte skatterna på tjänster skulle summan sjunka ännu mer. Simsalabim har vi i ett svep både hjälpt till att försörja en enskild individ, bidragit till att en entreprenör kan få sitt företag att växa och eliminerat en sten i jämställdhetsskon.

Men det tycker inte vänstern är bra eftersom städning inte är ett tillräckligt fint jobb. Och det är tydligen nedvärderande. Dessutom är det enda rätta att mannen, som historiskt sett haft en fru som gjort allt, nu gör upp med sin far, farfar och farfarsfar och gör rätt för sig. Som kompensation. Och därför städar hälften av huset.

Jag och vänstern har väldigt olika syn på det här med rättvisa. Och jämställdhet.

Jag tycker att ju mindre sten i skon desto bättre, vänstern tycker att det är HUR man plockar bort stenarna som är det viktiga. Inte att de blir färre.

tisdag 9 september 2008

Ankdamm

Sverige är ett modernt, trendkänsligt och öppet land, speciellt i Stockholm. Och jag tycker faktiskt att jag lever ett rätt modernt storstadsliv här. Lite lagom kontinentalt så där, i sex månaders mörker. Så ibland glömmer jag bort att jag bor i ett skitlitet land vid världens ände med typ 2 kvadratkilometer per person och som för 17 år sen bara hade två TV-kanaler.

Men då och då blir man bryskt påmind. Som igår, när jag zappade in på Kristallen-galan.

Jösses, säger jag bara. Vi har typ 25 egenproducerade program totalt i Sverige som kan tävla på den där jäkla galan och av dem av 5 nominerade i varje klass. Och eftersom i princip alla är nominerade sitter hela TV-Sverige i publiken. Som smokingklädda ankor i den lilla lilla ankdammen. Precis som Guldbagge-galan, där alla utom tre av årets filmskörd blir nomimerade i någon klass. Gärna i alla. Och mest baggar får någon obegriplig rulle som tre personer sett.

På Kristallen får mannen vars största TV-bidrag är ordvitsar med Björn Skifs och Kryzz (uttalas "krysch", jättespexigt), Arne Hegerfors, hederspriset av juryn och Antikrundans programledare är det bästa det här landet har att erbjuda.

Vissa saker kan man inte göra som litet land. Dela ut priser till film och TV är ett av dem.

Lägg ner.

torsdag 4 september 2008

Nähä?

Idag roade jag mig med att klicka på en av annonserna som visas på tidningssajterna. Det var en snygg skitsmal tjej med rubriken "Jag tappade 9 kg på 28 dagar med One week". 2,25 kg per vecka. Intressant.

Och hit kom jag.

http://www.halsoklubben.se/15/default.asp

Här får man läsa att detta är "ett helt nytt program för viktminskning". Wow. Det låter ju helt fantastiskt och eftersom jag är en generös person delar jag gärna med mig av nya visdomar till mina läsare så......

Här är en kortversion av programmet:

1. KOST. För att gå ner i vikt behöver du äta mindre. Tricket är att äta mindre kalorik mat.
2. MOTION. Motion är hur du stimulerar kroppens ämnesomsättning att bränna fett. En 20-minuters rask promenad varje dag är i regel tillräckligt för att få kroppen att bränna fett.
3. DRYCKER. Det är viktigt att din kropp inte torkar ut under programmet. Du ska dricka minst 8 glas vatten/dag.
4. DIET CLEANSE. Nyckeln i programmet. Det är ett naturligt kosttillskott. Diet cleanse är rik på vitaminer och mineraler för att fylla på vad du går miste om när du rensar kroppen.
5. FRAMGÅNG. För att övervaka din framgång, väg dig dagligen. Håll också koll på dina mått efter varje one-weekperiod.

Nähä?

Dom menar alltså att mindre mat, mer motion, vatten och vitaminer skulle göra att jag går ner i vikt?

Helt otroligt.

Lycka till nu allihop!

The last frontier

Det ser sofistikerat ut och pondusen lyser som en spotlight runt om dem. Ensamätarna. De som självklart, utan den minsta osäkerhet i rösten och flackande blick, säger "en" till kyparen när de världsvant släntrar in på resturangen och sen ingående granskar menyn. Länge. Och när vinet kommer så tar de inte upp mobilen, tidningen eller något annat tramsigt utan lutar sig tillbaka, kollar runt och tar en klunk. Här är jag och jag dricker vin ensam för jag är stark, stark, stark. Och kontinental. Typ.

Detta är "the last frontier" för mig på vuxenskalan. Okej, allra längst bort är att resa själv men det är så långt bort för mig att jag inte ens kan inkludera det i tanken.

Jag är full av beundran för dessa människor. Avundsjuk rent av.

Min version är det lokala asiatiska lunchstället där jag, så fort jag satt mig, genast dränker de andra gästernas närvaro i Hästpojken från min iPod och intensivt gräver ner mig i deckaren. En halvtimme.

Men en dag kanske jag också lojt kan beställa ett glas vin någonstans och inte paniksms:a någon eller ta ut den skrynkliga Metron jag hittade på tunnelbanan och tog med för att just plocka upp i baren för att se ut som om jag har ett liv. Utan lugnt ta en rejäl klunk, luta mig tillbaka, kolla runt och utstråla....ja, självklarhet.